Hoppa till innehållet

Ta kontroll över din menscykel – psykologen tipsar

För många kvinnor har hormoner en stor inverkan på det dagliga livet. Något som blir minst sagt påtagligt i samband med att menscykeln träder in i olika faser och därmed påverkar allt från självkänsla och humör till energinivå, vätskeansamling, hunger och utseende.

Hanna Rohani, legitimerad chefspsykolog på Doktor24, menar att även om alla kvinnor påverkas på olika sätt så finns det ett stort värde i att lära känna sin kropp och försöka tolka signalerna som den skickar ut.
– Det finns en hel del saker som du själv kan göra för att underlätta dina symptom och inte begränsas i vardagen, säger Hanna.

Ta kontroll över din menscykel – psykologen tipsar

Hanna Rohani tipsar:

Så kan du hantera din menscykel

 

1. Lingonvecka (dag 1-7)

Vanliga symptom:

  • Trött
  • Orkeslös
  • Kramper i mage och ländrygg
  • Illamående
  • Uppblåst
  • Förkylningsliknande symptom
  • Lägre smärttröskel (undvik exempelvis vaxning eller andra smärtsamma ingrepp)

Vad kan jag göra själv?

Utöva fysisk aktivitet och gör sådant som ger dig energi, på så vis kan du stimulera smärtlindrande hormoner i kroppen. Ät gärna en kost som är rik på järn och Omega 3. Men främst – dra ner på allt som bidrar till stress, var snäll mot dig själv och lyssna på vad kroppen behöver. Satsa på en luftig kalender dessa dagar.

2. Energiboost (dag 7-13)

Vanliga symptom:

  • Kreativ
  • Fylld med energi
  • Uthållig
  • Ökat självförtroende
  • Svårt att varva ner
  • Svårt att somna

Vad kan jag göra själv? 

Njut av energin men försök att inte använda upp alla reservbatterier – det kan slå tillbaka i nästa fas om du har helt slut på bränsle.

3. Ägglossning (runt dag 14)

Vanliga symptom:

  • Hungrig
  • Kramper
  • Svårt att hålla fokus
  • Irriterad eller energisk
  • Ökad sexlust

Vad kan jag göra själv?

Ge kroppen näring och lyssna på vad den behöver.

4. PMS (dag 22-28)

Vanliga symptom:

  • Vätskeansamlingar
  • Irriterad
  • Arg
  • Humörsvängningar
  • Oro/ångest
  • Ömma bröst
  • Svårt att komma till ro
  • Sömnlöshet
  • Förändringar i aptit
  • Sötsug
  • Impuls att säga upp kontakten med allt och alla

Vad kan jag göra själv?

1. Kartlägga

Genom att kartlägga dina symptom (exempelvis nedstämdhet, trötthet, oro eller hur ofta det uppstår gräl med anhöriga) får du en bättre uppfattning om hur ditt mående varierar, vilka mönster som finns och hur du kan hantera dem.

Anteckna gärna ditt mående varje dag under minst två cykler och inkludera din partner eller andra nära anhöriga i kartläggningen. Tips! Det finns appar som du kan använda dig av för att kartlägga din cykel. 

 

2. Acceptera

Att acceptera en situation betyder inte att du behöver tycka om den, bara accepterar den. Kroppen går igenom olika faser och tillståndet varierar från dag till dag. Genom att acceptera det undviker du att lägga kraft och energi på något som du ändå inte kan förändra. Försök istället ägna uppmärksamhet åt sådant som sker i stunden – det som du kan påverka.

Försök också att inte vara för hård mot dig själv. Visa istället förståelse för att vissa dagar kan och får kännas riktigt tuffa.

 

3. Ta hand om dig själv

Det är extra viktigt att du tar hand om dig själv när vardagen känns tuff. Här är förslag på vad du kan göra för att visa din kropp extra omtanke:

  • Träna regelbundet och ät näringsrik mat.
  • Undvik socker, alkohol och koffein (hur lockande det än må vara så förvärrar de symptomen).
  • Planera in aktiviteter som hjälper till med nedvarvning som rörelseträning och andningsövningar.
  • Undvik onödig stress och be din omgivning om hjälp med avlastning.
  • Gör en lista med 5 saker som får dig att må bra och försök skapa utrymme för dessa (till exempel läsa, lyssna på musik, ta ett bad, måla, gå en promenad).
  • Oftast är denna period besvärligast i relation till andra människor. Inkludera gärna dina närmaste i de olika faserna och prata om hur det påverkar dig och din omgivning.
  • Vänta med att ta några livsavgörande beslut.

 

Ju bättre du lär känna dig själv och dina mönster, desto enklare blir det att styra över dina beteenden och därmed undvika att agera på impulser.

– Ibland kommer vi behöva kalibrera oss själva genom att bromsa när vi egentligen vill gasa, och andra gånger lyfta oss själva när vi egentligen bara vill sjunka. Men precis som årstiderna, så kommer även känslorna passera, avslutar Hanna Rohani.

Vad är PMS?

Premenstruellt syndrom (PMS) är ett samlingsnamn för symptom som uppstår i samband med ägglossning och avtar vid mens. Dessa symptom kan både vara fysiska och psykiska. Tre av fyra kvinnor i fertil ålder uppger att de har någon form av återkommande premenstruella besvär. För ungefär 3-8% av dessa kvinnor är besvären så stora att det påverkar relationer, social funktion eller arbetsliv negativt. Den svårare formen benämns som premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS).

Relaterade artiklar

Hämta hem appen

Med vår app i mobilen är det ännu enklare att söka vård och hålla koll på dina ärenden dygnet runt, livet runt. Hämta hem den från Appstore eller Google Play.

Öppna appen