Depression

• Försöka förebygga riskfaktorer som stress.
• Ha goda rutiner för sömn, träning och måltider.
• Aktivt arbeta för att minska eventuellt missbruk av exempelvis alkohol.

Det är viktigt att du undviker isolering, boka gärna in aktiviteter med vänner och annat som du kan se fram emot.

Försök upprätthålla normal dygnsrytm vad gäller sömn, måltider och fysisk aktivitet. Ställ väckarklockan på samma tid och skaffa regelbundna hygienrutiner, en daglig dusch och rena kläder. Även regelbundna matvanor är att rekommendera.

Det är klokt att undvika alkohol och andra berusningsmedel då dessa ofta förvärrar tillståndet.

Man har visat att daglig konditionsträning såsom raska promenader hjälper många. Även styrketräning ger bra hjälp. Hitta en motionsform som passar dig och försöka få upp pulsen varje dag.

• Om du påverkas i din vardag av din sinnesstämning.
• Om du har tankar på självmord.
• Om någon i din närhet uppvisar symptom på en depression men inte är i stånd att söka vård kan du hjälpa hen genom att kontakta vården åt vederbörande.

Av olika skäl drar sig många för att söka vård för depression, så om du har någon i din närhet som du misstänker är deprimerad, tveka inte att hjälpa den personen att söka vård. Kom ihåg att depression är en sjukdom som går att behandla precis som andra sjukdomar. En depression kan vara svår att ta sig ur själv, utan hjälp.

Läs mer om psykologbesök hos Doktor24.

Självmordstankar

Om du har starka depressionskänslor eller tankar på självmord ska du genast ringa 112 eller uppsöka en akut psykiatrisk mottagning eller en psykiatrisk öppenmottagning. Om du har någon i din närhet som uttrycker tankar eller planer på självmord ska du se till att hen får akutvård omgående då det i ett sånt tillstånd är svårt att ha insikten om att söka vård.

Depression är en störning i hjärnan, men trots gedigen forskning har man ännu inte kartlagt de bakomliggande processerna helt och hållet utan mycket är fortfarande osäkert. Det faktum att många blivit hjälpta av vissa typer av läkemedel har tydliggjort vissa delar av orsakerna.

Tragedier och upplevelser

Ibland kan personliga tragedier av olika slag utlösa en depression. Man kan säga att du i vissa skeenden av livet eller under vissa sociala förhållanden är mer sårbar för att insjukna i depression. En skilsmässa eller förlust av en anhörig, en traumatisk upplevelse eller en jobbig förändring i livet – orsakerna kan vara många.

Svåra smärttillstånd, flyktingstatus, förlustupplevelser och mycket annat påverkar risken. Ekonomisk stress, arbetssituationen, med mera, spelar också in. Även missbruk av alkohol och andra droger har starkt samband med depression.

Gener

Depression har en ärftlig komponent. Finns det nära släktingar med depression så är risken högre att du drabbas.

Hormoner

Man har också goda skäl att tro att kroppens hormoner bidrar till risken. Vid exempelvis graviditet, förlossning och övergångsåldern hos kvinnor har man sett samband med depression, vilket då skulle kunna förklaras med hormonella svängningar.

Depression anses vara mycket vanligt. Siffrorna är osäkra, men uppskattningvis drabbas 15-25 % av alla kvinnor någon gång av en depression. Andra studier har uppskattat att så många som 45 % av alla kvinnor någon gång drabbas av en depression i livet.

Hos män har siffran varierat mellan 7-12 % men i andra studier upp till 27 %.

Det blir vanligare med depressioner i takt med åldrandet.

Efter hjärt-kärlsjukdomar är depression den mest kostsamma sjukdomen i västvärlden.

Studier har visat att signalsubstanser i hjärnan, som serotonin, spelar en stor roll för risken att utveckla en depression. När nivåerna av dessa substanser rubbas kan vissa individer hamna i en depressiv period.

Ångest är inte samma sak som depression. Det finns ett flertal sorters ångest som betraktas som egna sjukdomstillstånd och som har särskild, riktad, behandling. Däremot förekommer ibland ångest även hos de som har en depression. I en studie såg man att 10 % av patienter med depression även hade det som kallas generaliserat ångestsyndrom (GAD).

Den som är deprimerad och även har ångest upplever ofta ångesten som en mullrande bakgrundston som är värre vissa tider på dygnet, vanligast på morgonen.

För den som har en depression och samtidigt ångest behöver man behandla bägge sakerna.

Idag vet man mer om vad som karaktäriserar depressioner och det finns flera olika behandlingsalternativ som ofta har bra effekt. Man kallar ibland detta tillstånd för unipolär depression, till skillnad från den bipolära depressionen som då är kopplad till uppvarvningsepisoder.

En inledande behandling bygger ofta på psykologisk behandling och där har kognitiv beteendeterapi (KBT) starkast stöd i forskningen. För lindriga depressioner kan ibland fysisk aktivitet ha mycket god effekt och räcka som behandling.

Därefter kan man lägga till antidepressiva läkemedel vid något svårare depressioner. Idag finns många sorters antidepressiva läkemedel och i samråd med din läkare kan du prova dig fram om du bedöms behöva ett sådant läkemedel. Vissa av dem har biverkningar men de är inte beroendeframkallande.

För riktigt svåra depressioner behöver man ibland behandla med elektrokonvulsiv behandling, så kallad ECT.

Med hjälp av de behandlingar som finns kan man idag ofta bota depression. Det tar däremot lite tid och går inte över på en dag. En del drabbas av depression igen senare i livet.

Du kan minska risken för depression genom regelbunden träning och goda mat- och sömnvanor. Ett väl fungerande socialt nätverk är också en skyddande faktor.

Såväl yngre barn som barn i tonåren kan drabbas av depressioner. Det är viktigt att vara uppmärksam på om barnet uppvisar:

• Ständig trötthet och energilöshet.
• Koncentrationssvårigheter, minns inte saker i skolan som man måste lära sig.
• Om barnet gråter ensamt.
• Missnöje med sig själv, utseende, prestationer.
• Tankar på självmord eller känslor av att livet inte är värt att leva.

Föräldrar till tonåringar med depression beskriver ofta barnet som: ständigt irriterat, svårt att få kontakt med, försover sig på morgnarna och missar lektioner i skolan, sköter inte skolarbete eller sysslor i hemmet, kastar ur sig saker som att “lika bra att begå självmord”.

Depression och ångesttillstånd är vanliga under graviditeter. Hos de gravida som har en depression (cirka 10 000 varje år) har två av tre haft en depressiv episod tidigare.

Eftersom en graviditet kan ge symptom som nedsatt energi och störningar av sömn och aptit kan det ibland vara svårt att urskilja en depression hos en gravid kvinna.

Många så kallade SSRI-preparat som används vid depression är säkra att använda vid graviditet, men stäm av med din läkare.

Depression efter förlossningen drabbar cirka 10-20 % av alla nyblivna mammor under barnets första levnadsmånader. Det kallas då postpartumdepression (post partum betyder “efter graviditet”).

Vid återkommande depressiva episoder är det viktigt att utreda eventuell samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd. Det finns gott om bra behandlingsalternativ. Det är också viktigt att barn och andra närstående är delaktiga och är insatta i sjukdomsproblematiken.

Det är viktigt att kontakta vården om du är är deprimerad. Dels kan man utesluta rent kroppsliga orsaker till energilöshet och nedstämdhet via blodprover och andra hjälpmedel. Med hjälp av särskilda skattningsverktyg kan man även gradera depressionen och därmed rikta behandlingen mer effektivt.

Att söka vård för psykiska besvär såsom depression kan av många upplevas som svårt. Hos Doktor24 är det enkelt att ta första steget genom en digital kontakt med oss. Psykologer och läkare hos oss kan hjälpa dig att ställa en trolig diagnos på dina symtom.

Läkare kan hjälpa till med bedömning av svårighetsgrad i dina besvär och vid behov hänvisa dig vidare. Våra läkare kan också förnya mindre överbryggande recept på antidepressiva läkemedel om du redan äter sådana.Vi förnyar för högst för 1 månad, då vi anser att det sköts bäst av din ordinarie behandlande läkare. Recept föregås alltid av en medicinsk bedömning och kan inte garanteras i förväg.

Våra psykologer börjar alltid kontakten med ett bedömningssamtal och värderar om dina besvär är lämpliga för digital behandling. Om du har svåra symtom, annan pågående behandlingskontakt, hög självmordsrisk, pågående missbruk eller stark misstanke om bakomliggande fysiska orsaker till dina symtom våra psykologer tyvärr inte hjälpa dig. Vi kan alltid hänvisa till rätt vårdnivå och i vissa fall också skriva remiss.