Stress

I de allra flesta lägen klarar vi människor stress på ett bra sätt och i grunden är det en positiv reaktion att kroppen kan förbereda sig på en särskild utmaning. Tyvärr lever många med denna typ av stress under en lång tid.

Det finns saker du kan göra för att förebygga stress. Dock ska det understrykas att målet inte är att helt och hållet undvika situationer eller upplevelser som kan upplevas stressiga. Många gånger är det inte möjligt att helt utesluta stress, och kanske inte något du ska sträva efter.

Det du däremot kan göra själv är att lära dig känna igen mönster som leder till en ohälsosam stress. Genom att bli uppmärksam på signaler från din kropp kan du lära dig dra i handbromsen i tid och undvika negativ påverkan.

Du kan också lära dig tekniker för att hantera dina känslor kring situationer och tankar som utlöser stress och därför minska din stressnivå generellt.

Man vet att regelbunden träning och goda sömnvanor minskar risken för att drabbas negativt av stress. Så istället för att stryka träningspasset när vardagen känns stressigt ska du i möjligaste mån tänka och göra tvärtom – prioritera fysisk aktivitet!

Att det är bra att sova ordentligt vet alla och det kan vara nog så svårt, men med hjälp av avslappningsövningar och allmänna sömnråd kan du komma en bra bit på vägen.

Hälsa24-bloggen: 6 KBT-tekniker för att bli av med stress

• Om du mår dåligt av din stress och inte vet hur du ska hantera den.
• Om du försökt minska din stress men inte gjort några framsteg.
• Om du tror att du riskerar att bli utmattad – du upplever ingen återhämtning trots försök till vila.

När stress ger en påtaglig negativ påverkan på livet kan det vara aktuellt att söka hjälp och behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig ge positiv effekt hos patienter som lider av stressproblematik.

Om du mår dåligt av din stress och inte vet hur du ska hantera den är det viktigt att söka hjälp. Det kan ta lång tid att bli frisk från stressjukdomar, därför är det viktigt att ta tag i problemet så snart som möjligt.

Exempel på sådant som ger upphov till stress kan vara:

• Relationsproblem
• Problem på jobbet
• Hög belastning på jobbet
• Höga krav i skolan
• Sjukdom
• Livsförändringar såsom separation från partner
• Hög aktivitetsnivå på fritiden
• Positiva händelser såsom att arrangera en fest

Alla blir stressade ibland och det är en naturlig del av livet. Vissa är mer tåliga än andra och kan stå ut med mycket utan att bli stressade och andra blir lätt stressade. Tåligheten för stress varierar dessutom över livet och i vissa perioder är vi extra känsliga.

Stress kan bero på flera olika saker och varierar från person till person. De flesta upplever stress om det är mycket på jobbet eller i skolan. Man kan känna sig stressad över att ha många saker inplanerade och av att ha för få uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Ibland kan roliga saker såsom att arrangera ett event orsaka stress.

För att hantera stress kan en person ändra sitt beteende eller livsstil. Vissa börjar röka mer, slutar röra på sig, sover dåligt och blir sämre på att sköta eventuell medicinering. Detta är förändringar som ökar sjukdomsrisken och som man bör ta på allvar.

Bevisningen för hur stress leder till sjukdom är inte så stark, men några saker vet man. Dels finns det mycket som talar för att en kronisk stress kan leda till att ens levnadsmönster behöver anpassas. Kronisk stress kan vara att exempelvis ta hand om en sjuk partner eller att jobba övertid varje dag. För vissa innebär det en anpassning i form av mindre tid till träning, sämre sömnvanor eller kanske ökat bruk av tobak eller alkohol. Det är saker som i sin tur leder till ökad risk för sjukdomar.

En annan påverkan som stress kan ha på kroppen är via hormonsystem. Stress har en effekt på en rad olika hormoner (som ibland kallas stresshormoner) och dessa hormoner har påverkan på bland annat hjärtat, lungorna, blodkärlen, immunsystemet. På kort sikt är stress en önskvärd reaktion som förbereder kroppen på en särskilt tuff eller ansträngande uppgift. På längre sikt kan stress leda till att kroppen blir sjuk.

Studier har visat att stress är kopplat till ökad risk för depression, men även att den som drabbas av en depression får ett längre förlopp om hen samtidigt har många stressfaktorer i livet.

Att stress kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom finns det också en del studier som visar. Människor som upplever mycket stress på jobbet har visat sig ha klart förhöjd risk för att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom. Nyligen kom en studie som visade att antalet hjärtinfarkter ökar mycket på julafton, vilket också tolkats som ett utslag av social stress som just då kan upplevas som störst.

En behandling som visat god effekt vid stressbesvär är så kallad kognitiv beteendeterapi, KBT. Denna form av psykoterapi innebär att lära sig konkreta verktyg att ta till för att ändra tankemönster och tekniker för att hantera negativa upplevelser.

KBT handlar ofta om att först identifiera och kartlägga stressfaktorerna som finns i ditt liv. Därefter får du lära dig tekniker för att tänka problemlösningsorienterat, där du ofta får göra en plan för att om möjligt lösa de problem som orsakar din stress. Tekniker för avslappning, samt att planera in avslappning i din kalender, är andra vanliga komponenter i en KBT-behandling av stress.

I en KBT-behandling för stress fokuserar man på:

• Identifiera stressfaktorer
  Systematisk identifiering av sådant som stressar och att försöka förändra och påverka sådant som ligger inom din kontroll.
• Problemlösning
  När du är stressad är det svårare att se lösningar på problem som du ställs inför och att problemen inte blir lösta bidrar i sin tur till att stressen ökar. Att arbeta med problemlösning är därför en viktig del när du arbetar med stressproblematik.
• Förbättrade levnadsvanor och träning
  Motståndskraften mot stress blir bättre om du äter hälsosamt och ser till att avsätta tillräckligt med tid för sömn. Träning och fysisk aktivitet har en positiv effekt på stressproblem, ger energi och hjälper kroppen att slappna av.
• Avslappningsövningar/medveten närvaro
  Avslappningsövningar och medveten närvaro eller mindfulness kan hjälpa hjärnan och kroppen att slappna av och ge tid för återhämtning
• Ledig tid
  Att planera in återhämtning och avsätt tid för att vara ledig och se till att inte nås av jobbmail eller annat som ökar stressnivån är viktigt för att komma ur en stressproblematik.
• Arbeta med negativa tankar
  Om negativa tankar eller katastroftankar stressar kan det hjälpa att antingen arbeta med att ifrågasätta dessa eller med förhållningssättet till tankarna.

Läkemedel

Det finns inga särskilda läkemedel mot stress, däremot finns det sätt att behandla symptomen som stressen kan innebära. Generellt sett är det dock ingen långsiktig lösning utan en KBT-behandling brukar ge bättre resultat.

De mediciner som ibland skrivs ut kan vara till exempel så kallade betablockerare, som lugnar hjärtat och därför ibland används inför stressfyllda situationer som en stor presentation inför människor eller liknande. Även gruppen antihistaminer (som även används vid exempelvis allergiproblem) kan upplevas lugnande eller ångestdämpande och används därför ibland för att på kort sikt dämpa stress- och oroskänslor.

Utöver långvarig stress finns det akuta stressreaktioner som kan påverka oss människor mycket negativt. Saker som naturkatastrofer, sexuella övergrepp, fysisk misshandel, olyckor, med mera, kan leda till en akut stressreaktion. För många går det över och ger sen inte allvarliga långvariga besvär. Men cirka 10 % av människor som traumatiserats får ihållande besvär i form av:

• Påträngande symptom, som återkommande mardrömmar, minnen, fysiska reaktioner vid påminnelse om en traumatisk händelse.
• Undvikande av sånt som kan påminna om den traumatiska händelsen, vilket kan innefatta platser, personer, intryck, tankar med mera.
• Förändringar i sinnesstämningen, som blir mer negativ.
• Andra symptom som till exempel lättskrämdhet.

Det är detta som brukar kallas posttraumatiskt stressyndrom – PTSD. Ett akut stressyndrom ser ut på samma sätt, men går över inom en månad från den traumatiska händelsen. PTSD är således något långvarigt och som brukar behöva behandling inom psykiatrin.

Barn och unga känner ofta stress, då de ofta upplever stora krav från sin omgivning, samtidigt som de går igenom en omvälvande tid i livet. Sociala medier och att ständigt vara online kan också påverka stressnivåerna i kroppen. Om du är orolig över att ditt barn är stressat så kan du vända dig till bland annat ungdomsmottagningar och skolhälsovård.

Det finns en del studier som antyder att höga stressnivåer hos gravida kan påverka det ofödda barnet negativt. Många av dessa studier är dock studier gjorda på djur och det är därför svårt att översätta resultaten till oss människor eftersom vi i regel kan hantera stress på olika sätt.

Däremot finns det studier där man studerat gravida kvinnor som utsatts för objektiva fenomen som en naturkatastrof, och hur det påverkar deras foster. I såna studier har man sett att stressande händelser kan ha negativ påverkan på fostret. Om du är gravid och känner dig väldigt stressad finns god hjälp att få.

Hos Doktor24 kan du chatta med en psykolog och påbörja KBT-behandling mot stress. Innan behandlingen får du svara på ett antal frågor, om dina svar visar på särskilt svår stress kan du först behöva träffa en läkare på Doktor24 för att utesluta att dina besvär beror på sjukdom. Vissa typer av stress lämpar sig inte för digital vård, om du uppvisar sådana symtom så kommer vi hänvisa dig till rätt vårdnivå. Ibland kan vi också skriva remiss. Om du redan tar läkemedel för sömnen så kan vi efter medicinsk bedömning förnya minsta förpackning, ej beroendeframkallande medel.

Sök vård för stress.