Blodtryck

När hjärtat pumpar ut blod i kroppens blodkärl uppstår ett tryck mot blodkärlsväggen som kan mätas i förhållande till omgivningen och som kallas blodtryck. Blodtrycket mäts mellan artärer och omgivningen, dvs blodkärlen som transporterar syresatt blod från hjärtat ut i kroppen och anges i ett övertryck (systoliskt tryck) och ett undertryck (diastoliskt tryck).

Det systoliska trycket är det maximala trycket som uppnås under ett hjärtslag och det diastoliska trycket är det lägsta trycket som förekommer mellan två hjärtslag.

Enheten som används vid blodtrycksmätning är “millimeter kvicksilver” (mmHg). Blodtrycket anges med ett övertryck och ett undertryck, till exempel “130/80 mmHg”, där 120 anger övertryck och 80 anger undertryck. Man säger då att blodtrycket är “130 över 80”.

Blodtrycket varierar naturligt genom livet och skiljer sig bland annat mellan barn och vuxna. Hos den enskilda personen varierar också blodtrycket beroende på tid på dygn och aktivitetsgrad. Normalt är blodtrycket som lägst under sömn. Vid fysisk aktivitet är blodtrycket något högre än i vila. Eftersom blodtrycket varierar enligt ovan får man ett mest rättvisande värde om man vid varje mätning har så liknande omgivningsförhållanden som möjligt.

Ett visst blodtryck behövs i blodkärlen för att blodet effektivt ska kunna transportera syre och näring till kroppens organ. Kroppens organ fungerar bäst när blodtrycket är lagom högt.

Ett normalt blodtryck är ett blodtryck som vid upprepade mätningar ligger under gränsen för vad som klassificeras som högt blodtryck. På grund av den höga förekomsten av högt blodtryck i samhället bör även personer med normalt blodtryck åtminstone med några års intervall kontrollera sitt blodtryck. Om man påbörjar behandling av högt blodtryck tidigt, dvs innan man har haft det under många år, är det dessutom lättare att uppnå god blodtryckskontroll vid behandling.

Även normalt blodtryck kan delas in i olika nivåer:

• Optimalt blodtryck: < 120 / 80 mmHg
• Normalt blodtryck: 120-129 / 80-84 mmHg
• Högt normalt blodtryck: 130-139 / 85-89 mmHg

För de flesta som behandlas för högt blodtryck är målnivån för blodtrycket 120-129 / 80-84 mmHg. Ibland kan det individuella målvärdet vara lägre eller högre, bland annat beroende på förekomst av andra sjukdomar och eventuella biverkningar av behandling.

Högt blodtryck

Symptomen vid högt blodtryck är ofta lindriga, så pass att du inte märker av det. Dessa symptom kan vara:

• Svag huvudvärk
• Trötthet

Ovanligare symptom som kan vara livshotande och uppkommer om du har mycket högt blodtryck är:

• Svår huvudvärk
• Yrsel
• Illamående
• Andnöd

Lågt blodtryck

När du får ett blodtrycksfall minskar blodtillförseln till hjärnan och du kan känna dig:

• Yr
• Kallsvettig
• Svimfärdig
• Svag

Vid ett blodtrycksfall kan du få hjärtklappning och/eller svimma. Oftast sker det i samband med att du reser dig upp för snabbt. Det sker på grund av att kroppen måste jobba hårt för att öka blodgenomströmningen, men så snart hjärnan får tillräckligt med blod igen försvinner symptomen.

Vid ett högt blodtryck kan en förändrad livsstil räcka för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Lågt blodtryck är i de flesta fall ofarligt men det finns tips för att undvika blodtrycksfall. Det här kan du göra själv:

Högt blodtryck

• Motionera regelbundet
• Försök minska stress
• Undvika övervikt
• Dricka mindre alkohol
• Inte salta maten för mycket
• Äta varierad kost med mycket frukt och grönt

Lågt blodtryck

• Motionera regelbundet
• Drick lagom mycket vatten så du inte är törstig
• Sitt ner en liten stund innan du ställer dig upp
• Ställ dig upp försiktigt

Högt blodtryck

Om ett högt blodtryck inte behandlas kan det leda till bland annat åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.

Kontakta din vårdcentral när tid finns om:

• Ditt blodtryck är 140/90 eller högre utan andra symptom.

Kontakta din vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart som möjligt om:

• Ditt blodtryck är 200/120 eller högre utan andra symptom.
• Du är gravid och har ett blodtryck på 140/90.

Kontakta din vårdcentral genast om:

• Du misstänker att du har högt blodtryck.
• Du har stark huvudvärk eller andnöd.
• Du är gravid och har ett blodtryck på 160/110 eller högre.

Lågt blodtryck

Sök vård om du märker av tydliga besvär som:

• Svimningar
• Yrsel
• Oregelbunden hjärtverksamhet
• Ont i bröstet

Hos Doktor24 kan du få snabb hjälp med en första bedömning, individuell rådgivning och vid behov hänvisning vidare till lämplig vårdnivå.

Högt blodtryck (så kallad hypertoni) definieras som ett blodtryck som hos en i övrigt frisk person är över 140/90 mmHg vid upprepade mätningar på en vårdmottagning, eller över 135/85 mmHg vid mätning i hemmet.

Högt blodtryck kan graderas beroende på blodtrycksnivå:

• Grad 1 / Mild hypertoni: 140-159/90-99 mmHg
• Grad 2 / Moderat hypertoni: 160-179/100-109 mmHg
• Grad 3 / Svår hypertoni: över 180/110 mmHg

För de flesta som behandlas för högt blodtryck är målnivån för blodtrycket 120-129 / 80-84 mmHg. Ibland kan det individuella målvärdet vara lägre eller högre, bland annat beroende på förekomst av andra sjukdomar och eventuella biverkningar av behandling.

Ett högt blodtryck beror oftast på flera faktorer, exempelvis:

• Ålder
• Stress
• Alkohol
• Övervikt
• Ärftlighet
• Miljöfaktorer

Högt blodtryck kan även bero på njursjukdomar eller hormonrubbningar.

En av fyra vuxna i Sverige har högt blodtryck, men då symptomen är lindriga är många ovetandes. Högt blodtryck blir vanligare med åldern och drabbar ofta män i tidigare ålder än kvinnor. Kvinnor kan ha skydd av hormoner och drabbas oftast inte förrän efter klimakteriet.

En människas blodtryck går upp och ner varje dag beroende på vad du gör. En vanlig orsak till lågt blodtryck är plötslig lägesförändring eller vid emotionella händelser, exempelvis när du ska ställa dig upp eller när du blir rädd. Lågt blodtryck förekommer oftast hos unga, långa och smala personer.

Ofta, men inte alltid, är blodtrycket lite lägre när man befinner sig i sin hemmiljö jämfört med på en vårdmottagning. Därför skiljer sig gränsvärdet för hypertoni något när man mäter hemma jämfört med på vårdmottagning.

Varför är gränsen för högt blodtryck just vid de nivåerna?

Sedan lång tid har man känt till att det finns ett samband mellan blodtryck och olika sjukdomar (till exempel hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke). En lägre blodtrycksnivå är associerat med en lägre risk för att drabbas av sjukdomarna och en högre blodtrycksnivå är associerad med en högre risk att drabbas av sjukdomarna.

Ett blodtrycksnivå strax under 120/80 mmHg är förknippat med lägst risk att insjukna i olika sjukdomar som har ett samband med blodtrycksnivå. Gränsen för vad som kallas högt blodtryck har dock satts där det finns en tydlig fördel med blodtryckssänkande behandling. Gränsen för högt blodtryck sätts därför vid 140/90 mmHg vid mätning på vårdmottagning och 135/85 mmHg vid mätning i hemmet.

Högt blodtryck är en riskfaktor för sjukdomar såsom åderförkalkning, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, försämrad njurfunktion och demens. Ett högt blodtryck innebär alltså att risken att drabbas av sjukdomarna är högre än vid ett normalt blodtryck. Om man framgångsrikt behandlar ett högt blodtryck kan man minska risken att drabbas.

Utöver högt blodtryck finns många andra riskfaktorer för ovanstående sjukdomar, tex rökning. Vid behandling av högt blodtryck är det därför också viktigt att minska förekomsten av andra riskfaktorer, tex genom rökstopp.

Diagnosen högt blodtryck ställs när upprepade mätningar visar en blodtrycksnivå som är över gränsvärdet för vad som klassificeras som högt blodtryck för aktuell mätmetod.

Gränsvärden för olika mätmetoder:

• Vårdmottagning: 140/90 mmHg
• Medelvärde vid hemblodtrycksmätning: 135/85 mmHg
• Medelvärde vid 24-timmars ambulatorisk blodtrycksmätning:
• Dygn: 130/80
• Dag: 135/85
• Natt: 120/70

Utöver att konstatera hög blodtrycksnivå genomförs i regel andra undersökningar och provtagning vid diagnostisering. Det beror på att man skiljer mellan så kallad essentiell hypertoni (vilket är den vanligaste formen av högt blodtryck) och sekundär hypertoni. Vid sekundär hypertoni orsakas det höga blodtrycket av någon mer eller mindre specifik mekanism eller följd av annan sjukdom, tex olika blodkärlavvikelser eller hormonrubbningar.

Högt blodtryck är en dominerande riskfaktor för att utveckla sjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och försämrad njurfunktion. Genom att behandla ett högt blodtryck kan man minska risken att drabbas. Vid högt blodtryck är det också viktigt att ha hälsosamma levnadsvanor avseende tobak, kostintag, fysisk aktivitet och alkohol, inte bara för att sänka blodtrycket, utan också för att minska risken för följdsjukdomar.

I Sverige beräknas 27 % av befolkningen över 20 år (dvs drygt 1,8 miljoner personer) ha högt blodtryck. Förekomst av högt blodtryck ökar med ålder och globalt beräknas ca 60% av befolkningen över 60 år vara drabbade. Eftersom högt blodtryck ofta inte ger några symptom så är troligtvis många personer obehandlade. Högt blodtryck är en av de ledande orsakerna till för tidig död, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.

Majoriteten av alla med högt blodtryck drabbas av vad som kallas “essentiell hypertoni”. Vid essentiell hypertoni kan man inte fastställa den exakta sjukdomsmekanismen, däremot vet man att ogynnsamma livsstilsfaktorer såsom rökning, övervikt och stillasittande, men också ålder är en bidragande orsaker till den höga förekomsten av högt blodtryck globalt.

I Sverige beräknas ca 15-20% av alla med högt blodtryck ha så kallad “sekundär hypertoni”. Vid sekundär hypertoni är högt blodtryck en följd av en annan sjukdom eller en specifik mekanism, till exempel högt blodtryck under graviditet eller vid olika hormonella rubbningar.

När hjärtat pumpar ut blod till blodkärlen stiger trycket i dessa – övertrycket uppkommer då hjärtat dragit ihop sig och undertrycket som uppstår då hjärtat är avslappnat. Övertrycket skrivs först och undertrycket skrivs efter snedstrecket, till exempel 160/95 mmHg.

Hälsosamma levnadsvanor kan bidra till att sänka blodtrycket och minska risken för följdsjukdomar av högt blodtryck.

De viktigaste levnadsvanorna med betydelse för blodtrycket och följdsjukdomar är:

• Rökning

Rökning ökar kraftigt risken att drabbas både av högt blodtryck, men desto viktigare också för följdsjukdomar av högt blodtryck (såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke). Att sluta röka är därför viktigt och något du kan få hjälp med hos Doktor24.

• Fysisk aktivitet

Regelbunden aerob fysisk aktivitet har sannolikt en förebyggande och behandlande effekt av högt blodtryck och dess följdsjukdomar.

För de flesta kan en rekommendation vara 30 minuter fysisk aktivitet på måttlig nivå 5-7 gånger per vecka så att total tid för fysisk aktivitet blir minst 150 minuter per vecka. Med måttlig intensitet avses aktiviteter såsom promenader och cykling. Ett alternativ är totalt minst 75 minuters fysisk aktivitet med hög intensitet per vecka, uppdelat på 2 tillfällen.

En allmän rekommendation är även tillägg av styrketräning 2-3 gånger i veckan som också är förknippat med positiva hälsoeffekter.

• Matvanor

Hälsosamma kostvanor har betydelse för vikten och för risken att utveckla följdsjukdomar till högt blodtryck, även om hälsosamma matvanor inte direkt behöver ha en effekt på uppmätt blodtryck.

Generellt rekommenderas en kost innehållande hög andel grönsaker och frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk och vegetabiliska oljor och en mindre andel rött kött. Medelhavskost som till stor del består av just det har i olika studier associerats med en minskad risk för att utveckla följdsjukdomar till högt blodtryck.

Högt saltintag (> 5 g/dag) är associerat med högt blodtryck, effekten på risken för följdsjukdomar till högt blodtryck är dock inte fullständigt klarlagd. En generell rekommendation är hålla saltintaget på mindre än 5 gram per dag. Mycket av saltet som man får i sig via kosten är dock “dolt” i exempelvis färdiglagade produkter. Ett allmänt råd är att inte salta extra på maten.

Koffein som finns i kaffe har en viss blodtryckshöjande effekt. I rimliga nivåer har dock kaffeintag inte visat sig öka risken för följdsjukdomar av högt blodtryck, därför finns ingen generell rekommendation om att vare sig undvika eller inte undvika kaffe!

• Alkohol

Det finns ett positivt linjärt samband mellan totalt alkoholintag, förekomst av hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar. Högt alkoholintag vid specifika tillfällen, så kallad “binge drinking”, har också visat sig ha blodtryckshöjande effekt.

När man pratar om alkoholmängder så underlättar det att prata i så kallade “standardglas”. Ett standardglas motsvarar:

• 33 cl starköl
• 50 cl folköl
• 12-15 cl rött eller vitt vin
• 8 cl starkvin
• 4 cl spritdryck

Män med hypertoni bör begränsa sitt alkoholintag till mindre än 14 standardglas per vecka och antalet tillfällen som 5 eller fler standardglas intas.

Kvinnor med hypertoni bör begränsa sitt alkoholintag till mindre än 8 standardglas per vecka och antalet tillfällen där 4 eller fler standardglas intas.

• Bibehålla eller nå normalvikt

Det finns ett samband mellan övervikt och fetma och högt blodtryck och ökad risk för följdsjukdomar av högt blodtryck.

Vikt och längd kan ställas i relation till varandra genom att beräkna body-mass-index (BMI):

BMI = vikt / (längd x längd).

Normalvikt definieras som BMI i intervallet 20-25 kg/m2. Övervikt definieras som BMI > 25 kg/m2 och fetma definieras som BMI > 30 kg/m2.

För personer med högt blodtryck och övervikt är viktnedgång ett sätt att minska blodtrycket. Vissa läkemedel har också bättre effekt efter viktnedgång. Lämpligt mål för BMI är ≤ 25 kg/m2 för kvinnor och ≤ 27 kg/m2 för män.

Utöver BMI är högt midjemått en oberoende riskfaktor för härtkärlsjukdom och högt blodtryck. Lämpligt målvärde på midjemått är < 94 cm för män och < 80 cm för kvinnor. Risk för följdsjukdomar är extra förhöjd vid midjemått > 102 cm för män och > 88 cm för kvinnor.

Vissa läkemedel kan ibland bidra till ett förhöjt blodtryck. Exempel på läkemedel som i vissa fall kan höja blodtrycket är p-piller, vissa antidepressiva läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som används under lång tid. Om man misstänker att en pågående läkemedelsbehandling orsakar förhöjt blodtryck bör man i första hand undersöka om man till exempel kan byta ut aktuellt läkemedel. Om det av olika anledningar inte är möjligt så kan man behöva behandla med blodtryckssänkande läkemedel.

Flera olika sorters läkemedel kan användas för att behandla högt blodtryck. Sådana läkemedel kallas antihypertensiva läkemedel. Olika sorters läkemedel har olika verkningsmekanismer.

När man behandlar högt blodtryck är det vanligt att använda flera olika läkemedel samtidigt för att nå målblodtryck. Oftast är mer effektivt att använda flera läkemedel med olika verkningsmekanismer i måttlig dos, än att använda ett läkemedel i hög dos.

Blodtrycksläkemedel tas i tablettform, oftast en gång per dag på morgonen. I många läkemedel finns en aktiv substans men kombinationstabletter finns också, där två verksamma substanser finns i samma tablett. En fördel med att använda kombinationstablett kan vara att det är lättare att komma ihåg att ta en tablett istället för flera.

Blodtrycket i kroppen regleras via flera olika system och samtliga läkemedelsgrupper som används påverkar något av systemen. Nedan är en beskrivning av de vanligaste läkemedelsgrupperna som används för hypertonibehandling:

• ACE-hämmare

ACE-hämmare sänker blodtrycket genom att hämma aktiviteten av ett enzym som heter angiontensin converting enzyme (ACE). ACE omvandlar normalt ett enzym som heter Angiontensin I till Angiotensin II. Angiotensin II verkar i sin tur på flera sätt så att blodtrycket höjs, bland annat orsakar det kärlsammandragning. Genom ACE-hämmare minskar aktiviteten av ACE, halten av Angiotensin II sjunker därmed och blodtrycksnivån sjunker.

• Angiotensinreceptorblockerare

Angiotensinreceptorblockerare (ARB) blockerar effekten av ämnet Angiotensin II, som bland annat har en kärlsammandragande effekt. Blodtrycket sjunker därmed.

• Kalciumflödeshämmare

Blodkärlsväggarna i kroppen innehåller muskelceller som kan dra ihop sig eller slappna av. När muskelcellerna drar ihop sig så minskar blodkärlens volym och blodtrycket ökar. När muskelcellerna ska dra ihop sig så rör sig calciumjoner över cellmembranet in i muskelcellen genom speciella jonkanaler. Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalciumjoner över cellmembranet och gör på så sätt att muskelcellerna i blodkärlsväggen slappnar av och blodtrycket sjunker.

Det finns olika sorters kalciumflödeshämmare, vissa utövar sin största effekt på blodkärlen (så kallade kärlselektiva kalciumflödeshämmare) och andra kalciumflödeshämmare har sin största effekt på hjärtat (så kallade icke kärlselektiva kalciumflödeshämmare).

• Vätskedrivande läkemedel (diuretika)

Det finns olika grupper av diuretika, gemensamt är att de i någon grad minskar blodvolymen genom ökad utsöndring av salt och vätska i urinen. Utöver att användas vid högt blodtryck används vissa typer av diuretika vid andra tillstånd, främst njursjukdom.

I vår blodtrycksbehandling används främst så kallad Tiaziddiuretika. Tiaziddiuretika sänker blodtrycket genom att påverka njurarnas utsöndring av salter och vätska, vilket resulterar i en något sänkt blodvolym och lägre blodtryck.

Om man konstaterats ha diagnosen högt blodtryck kommer man under resten av livet regelbundet behöva hålla koll på sitt blodtryck. Om förändring av levnadsvanor räcker för att normalisera blodtrycket så behöver förändringarna vara bestående för att blodtrycket åter inte ska stiga. Läkemedel kan över tid behöva justeras både avseende dos och läkemedelstyp, dock är läkemedel bara verksamma så länge som de används. Dvs, man kan ska inte avsluta en läkemedelsbehandling när man uppnått målblodtryck.

Blodtrycket hos barn ökar med åldern och ligger ungefär på:

• 100/60 mm Hg hos en ettåring
• 105/65 mm Hg hos en femåring
• 110/70 mm Hg hos en tioåring
• 115/75 mm Hg hos en femtonåring

Om du är gravid och har ett blodtryck på 140/90 mmHg eller högre bör du kontakta din barnmorska eller vårdcentral innan du gör upprepade blodtrycksmätningar.