Ont i magen

• Om smärtan blir värre och värre.
• Om du förutom att ha ont i magen även kräks.
• Om du inte släppt någon gas eller inte har avföring och får ont i magen.
• Om du samtidigt som du har magont också har feber eller känner dig sjuk.

Råd om vad du själv kan göra är helt beroende på vad som orsakar ditt magont. Om du till exempel har diagnostiserade besvär med gallstenar kan du försöka undvika stora feta måltider då det kan utlösa gallstenssmärta. Prata med en läkare om bra råd om du vet vad du lider av!

Magont är en av de vanligaste orsakerna till att söka vård. Detta gäller såväl vårdcentraler (primärvård) som närakuter och sjukhusens akutmottagningar. Sammanlagt är ont i magen anledningen till ungefär 10% av alla sjukbesök totalt sett. Att ha ont i magen är med andra ord mycket vanligt.

Eftersom orsakerna till ont i magen är så många så finns det många sätt att förklara hur smärtan uppstår.

Njursten. Vid en njursten är smärtan intervallartad och mycket skarp, att det är intervaller beror på att urinledarna drar ihop sig med jämna mellanrum.

Blindtarmsinflammation: Vid en blindtarmsinflammation kommer istället smärtan av en inflammation som sällan försvinner utan molar och sen tilltar allt mer. Det kan alltså vara olika mekanismer som ger smärta i magen.

Organ: När det gäller organen i magen är det ordnat så att smärtupplevelsen inte är så exakt kopplad som den är till exempel i huden. Ett nålstick i handen kan vi ganska precist säga var det gör ont, om vi skulle blunda.
I magens organ ger nervtrådarna inte samma information om exakt var det gör ont, istället blir det ofta en diffus smärtupplevelse som kan vara svår att tydligt lokalisera och beskriva.

Vanliga orsaker till ont i magen hos barn är virusinfektioner och förstoppningar, som inte behöver behandlas på något särskilt sätt. Hos barn är det ofta ännu svårare att ställa rätt diagnos när de har ont i magen eftersom att barn inte lika lätt kan beskriva sina besvär.

Blindtarmsinflammationer är den vanligaste orsaken till ont i magen hos barn där man behöver operera. Men barn drabbas också av tillstånd som inte vuxna råkar ut för, som så kallad invagination (där tarmarna veckar sig in i varandra) eller pylorusstenos (där övergången från magsäcken till tunntarmen är för trång).

Om ditt barn blir sämre och får mer och mer ont i magen ska du sök till en barnakut. Detta gäller även om ditt barn blir tröttare och annorlunda i kontakten eller om ditt barn klagar på magont och kräks mycket.

Om du är gravid är det inte ovanligt att det kan göra ont i magen. Vissa drabbas tyvärr av spontana aborter, vilket börjar som en stark mensvärk och sen övergår i en blödning. Detta sker vanligen 6-12 veckor in i graviditeten.

Under ungefär samma period, 6-8 veckor in, förekommer utomkvedshavandeskap. Det brukar upplevas som smärta långt ner i magen, utebliven mens och sparsam blödning från underlivet. Smärtan kan förvärras snabbt och kräver akut behandling.

Om du blivit ordentligt utredd för dina magbesvär men de ändå fortsätter under en längre period kan det vara så att du lider av IBS, irritabel tarm. Fråga din läkare för tänkbara behandlingar.

Beroende på vilka undersökningar du genomgått tidigare kan du diskutera med din läkare hur man bäst går vidare om man inte hittat någon tydlig orsak till dina smärtor i magen.

Om du söker vård för ont i magen så är din berättelse och beskrivning av smärtorna väldigt viktig.

Frågorna handlar därför oftast om hur smärtan började, var smärtan sitter och om den strålar ut, hur förloppet har varit över tid och hur smärtan är till karaktären, exempelvis huggande i intervaller eller konstant molande. Hur gammal du är och vad du haft för tidigare vårdbesök, läkemedel, med mera, är också viktiga pusselbitar.

Söker du akut för ont i magen kommer du få lämna blodprov. Läkaren kommer också att känna och lyssna på magen. Därefter finns olika undersökningar att ta till, allt från ultraljud till skiktröntgen.

Ibland behöver man även undersöka ändtarmen med rektoskop eller proktoskop. Det finns även halvakuta undersökningar som kan utföras på sjukhus eller på mottagningar utanför sjukhusen.

Gastroskopi är en kameraundersökning ner via matstrupen till magsäcken. Koloskopi är en kameraundersökning via ändtarmen och genom hela tjocktarmen.

Våra sjuksköterskor och läkare kan lyssna till din sjukhistoria, ställa frågor och försöka ringa in vad som kan vara orsaken till dina besvär. Många gånger måste detta sedan verifieras i ett fysiskt sjukvårdsbesök. Vi hjälper dig med hänvisning till rätt instans och vårdnivå.