Pollenallergi

• Om du har mycket svåra besvär med kraftig trötthet.
• Om receptfria läkemedel inte hjälper.
• Om receptbelagda läkemedel för pollenallergi inte hjälper.
• Om besvären inte går över efter pollensäsongen utan fortsätter under hösten och vintern.
• Du behöver förnya recept av din allergimedicin.

Om du är osäker kring dina symtom och vill ha rådgivning eller hjälp med behandling kan du kontakta oss på Doktor24. Våra läkare och sjuksköterskor kan hjälpa till med:

• Råd, behandling och recept på pollenmedicin. Oftast krävs inget test eller remiss.
• Förnya recept som gått ut.
• Få hjälp med ny behandling om din nuvarande pollenmedicinering inte fungerar.

Eftersom både Covid-19 och pollenallergi till en början kan förväxlas med förkylningssymtom är det ibland svårt att bedöma om besvären beror på pollenallergi eller om du blivit smittad av sjukdomen.

Pollenallergi: Om du har nysattacker, röda, kliande ögon och snuva eller nästäppa i mer än en vecka kan det röra sig om pollenallergi. Vissa pollenallergiker utvecklar allergisk astma och kan då få problem med väsande, pipande andning och ihållande hosta.

Covid-19: Vid Covid-19 är de mer framträdande symtomen istället feber, hosta eller besvär som påminner om influensa.

Läs mer om skillnaderna

• Om dina symtom är värst tidigt på våren är det vanligast att björkpollen är orsaken.
• Har du störst besvär på högsommaren är gräspollen vanligare som orsak.
• För dig som drabbas på sensommaren kan man misstänka gråbo.

Pollen från vissa typer av växtlighet (främst olika lövträd och gräs) innehåller ämnen (allergener) som kan få vårt immunförsvar att reagera kraftigt. Kroppen överreagerar helt enkelt på allergenerna och cellerna i kroppen frisläpper en rad substanser som ger allergisymtom.

Ärftlighet brukar spela in vid allergi och om en förälder är allergisk ökar risken för barnet att bli allergiker. Är bägge föräldrarna allergiker ökar risken kraftigt för att barnet ska bli allergiker.

Immunförsvarets celler reagerar på allergener, vilket är de ämnen som finns i pollen och som utlöser en överreaktion. De substanser som kroppen frisätter, bland annat så kallade histaminer, gör att vi får allergisymtom.

Det som riskerar att hända på längre sikt för vissa med pollenallergi som inte behandlas är att de kan utveckla astma.

Kroppen kan inte alltid kan särskilja på allergenerna, vilket gör att en del har så kallad korsallergi. Det betyder att om du är allergisk mot exempelvis björkpollen kan du också vara allergisk mot stenfrukter som plommon och körsbär.

En del mediciner som förskrivs vid pollenallergi är lokalt verkande, det vill säga man sprayar i näsan för att slippa vara så täppt eller droppar i ögonen för att slippa klåda och rödsprängda ögon.

Nässpray

Kortisonsprayer för näsan är ofta effektiva och fungerar inom 30 minuter. Fråga din doktor om hur du sprayar med rätt teknik. Det finns även andra nässprayer som är mer direkt avsvällande – rekommendationen är dock att endast använda denna sort i maximalt 3-5 dagar på grund av risk för biverkningar.

Tabletter

Det finns även tabletter som dämpar allergisymtomen. Allra bäst hjälper de mot röda ögon, nysningar och rinnande näsa, men är mindre effektiva när det gäller nästäppa. Dessa vanligtvis effekt inom cirka 30 minuter.

Allergen immunterapi (AIT)

Numera finns även en annan möjlig behandling vid svår pollenallergi, särskilt om trötthet är ett av huvudsymtomen. Behandlingen kallas allergen immunterapi (AIT) eller hyposensibilisering. Den som får AIT kommer att behandlas med injektioner enligt ett särskilt schema som pågår i tre-fyra år.

För att AIT ska bli aktuellt måste du vara utredd av en allergispecialist så att man vet exakt vilken sorts pollen du är allergisk mot.

Studier har visat att 80-90 % av de som får AIT blir bättre över tid, även om det inte är en botande behandling. För gräspollen finns även en AIT-behandling som inte är injektionsbaserad utan tas som tabletter under tungan.

Cirka 30% av den vuxna befolkningen lider av pollenallergi. De flesta som drabbas är barn över 5 års ålder, tonåringar och unga vuxna. Många växer ifrån sin pollenallergi runt 30 års ålder.

Pollenallergi har blivit mycket vanligare de senaste årtiondena och forskare tror att det kommer öka ytterligare de kommande åren. Vad denna ökning beror på vet man inte men man har spekulerat i orsaker som klimatförändringar, ökade luftföroreningar och förändringar i livsmönster som familjestorlek.

Barn som har eksem eller är atopiker och har anlag för allergier riskerar i högre utsträckning att bli pollenallergiker.

Pollenallergi hos barn blir vanligare i takt med att åldern stiger. Cirka 5 % av fyraåringar och 14 % av tolvåringar uppskattas vara allergiska mot pollen.

Innan barnet har fyllt 4-5 år är det sällsynt att de får pollenallergi då sjukdomen i sig kräver att man blir utsatt för pollen i ett antal säsonger.

Du kan prova att behandla ditt barn med koksaltlösning som du sköljer näsan med. Det brukar dämpa symtomen och minska behovet av andra läkemedel. Har ditt barn flera allergier eller har svåra symtom bör en barnläkare se över behandlingsalternativen.

Generellt kan gravida fortsätta sin normala medicinering vid pollenallergi. Om du är gravid och har pollenallergi bör du stämma av med din äkare ifall du tar starka kortisonpreparat.

Du ska heller inte inleda en allergen immunterapi (AIT) under en graviditet.

Akut pollenallergi

En kombination av antihistaminer och kortisonpreparat brukar fungera bra för de flesta med pollenallergi. Man använder både lokalt verkande medicin i form av nässpray och ögondroppar, samt tabletter. Det är också viktigt att inleda behandlingen i god tid vid varje ny pollensäsong.

Kronisk pollenallergi

Många får återkommande problem vid varje pollensäsong. Ibland kan det vara en bra idé att utreda vidare med så kallat pricktest eller specifikt IgE-test. Detta kan du diskutera med din läkare som i sin tur kan remittera dig vidare för detta. Har man stora besvär av sin pollenallergi och inte får tillräcklig hjälp av sedvanlig behandling ska man diskutera med läkare om eventuell immunterapi (AIT).