Influensa

• Du insjuknar snabbt och får hög feber.
• Du känner dig trött.
• Du får ont i muskler och leder.
• Du får huvudvärk.
• Du får torrhosta.
• Du har ont bakom bröstbenet.
• Du är snuvig och har rinnande klart snor.

Hälsa24: Så vet du om du behöver vaccinera dig mot influensa

Eftersom influensa är en virussjukdom så hjälper inte antibiotika. Det du kan göra själv är att:

• Vila.
• Se till att få i dig vätska.
• Tvätta händerna och hosta eller nys i armvecket, för att undvika att smittan sprids.
• Ta febernedsättande läkemedel vid behov.

• Om symptomen inte gett med sig efter 7 dagar.
• Om andra symptom tillkommer.
• Om du har en känd underliggande lungsjukdom.

Influensavirus har en tendens att hela tiden utvecklas, vilket innebär att olika varianter av viruset sprids över världen. Ett influensavirus som cirkulerat ett visst år kan försvinna och ersättas av ett annat virus nästa år. Därför brukar man tala om säsongsinfluensa eller årets influensa. Det är i själva verket ett antal olika influensavirus som brukar cirkulera under ett och samma år.

Influensa orsakas av influensavirus som är mycket smittsamma. Vanligast är att de florerar runt vintertid. De influensavirus som smittar oss människor är av två huvudtyper, influensa A och influensa B.

Vad menas med influensa A och influensa B?

Influensa A och influensa B orsakar ungefär samma symptom, så det kan vara svårt att veta vilket virus du drabbats av. Vanligen är det influensa A som orsakar större epidemier. Människor kan även drabbas av en variant som heter influensa C, men detta virus ger mer förkylningsliknande symptom, det vill säga inte lika allvarlig sjukdom.

Influensaviruset sprids genom att viruspartiklar färdas i luften (så kallad aerosol) vid hostning eller nysning. Om du får i dig tillräckligt med viruspartiklar genom luften så blir du smittad.

Även dropp- eller kontaktsmitta förekommer. Detta innebär att en smittad person exempelvis har viruspartiklar på sina händer och sen tar i hand med någon som inte är sjuk. Får du sen i dig viruspartiklarna från dina händer så kan du bli sjuk. Genom att hålla god handhygien och undvika att ha sina händer nära munnen, ögonen och näsan så minskar du därmed risken att bli smittad.

När vi trängs med andra människor blir vi lättare smittade. Därför sprids ofta influensa på kontor, förskolor etc.

När du väl blivit smittad tar det mellan ett och tre dygn innan du blir sjuk. Du är dock smittsam redan innan du själv fått symptom. Så länge du har feber kan du räkna med att du är smittsam.

Varje säsong drabbas tusentals svenskar av den så kallade säsongsinfluensan. Man uppskattar att 20 % av alla barn och 5 % av alla vuxna i världen årligen drabbas av influensa. Eftersom influensa är så vanligt innebär det en stor samhällskostnad i samband med sjukfrånvaro, läkarbesök, vårddygn på sjukhus m.m. Myndigheterna följer därför noga varje års säsongsinfluensa och för statistik över antalet rapporterade fall, vilka varianter av viruset som påträffats och mycket annat.

Allvarligare varianter av influensan kan dyka upp och orsaka pandemier, det vill säga att människor i väldigt många länder drabbas, men detta är ovanligt.

Historiskt sett har influensan orsakat mycket sjukdom över hela världen. Under 1900-talet har tre influensavirus orsakat så kallade pandemier. När dessa influensavirus florerade fick de namnen spanska sjukan (1918), asiaten (1957) och Hongkong-influensan (1968). I närtid orsakade svininfluensan (2009) en pandemi. Efter att ett influensavirus orsakat en pandemi brukar det etablera sig som en säsongsinfluensa och återkomma ett antal år framöver.

Influensaviruset drabbar luftvägarna. Inom ett till tre dygn från att du blir smittad bryter symptomen ut, detta är denna period som kallas inkubationstid. Du är smittsam redan något dygn innan du upptäcker symptom. Efter hand kommer kroppens immunförsvar att bekämpa viruset och därför blir du frisk efter ungefär en vecka. Som svår biverkan efter en influensa kan man drabbas av öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation.

Du bör avstå helt från träning när du har influensa. När febern klingat av och en vecka har gått brukar man känna sig bättre. Det är dock vanligt att man känner sig matt och kraftlös i ytterligare en eller ett par veckor efter att man tillfrisknat. Under denna tid går det bra att aktivera sig med promenader eller annan träning, men man får lyssna på kroppens signaler och inte träna för hårt.

Influensaviruset är väldigt föränderligt till sin natur, vilket gör att kroppen har svårt att få ett varaktigt skydd via immunförsvaret även om man haft influensa förut. Av samma anledning är det svårt att framställa vaccin som ger ett riktigt säkert skydd mot influensa. Detta är förklaringen till att Världshälsoorganisationen, WHO, måste ta fram ett nytt influensavaccin varje år, baserat på de influensavirus som för tillfället cirkulerar.

Vaccinet brukar ges oktober till december inför kommande säsong. Det tar ungefär 2 veckor från att man fått vaccinet tills dess att man fått ett skydd, och skyddet håller sen i cirka 6-12 månader. Skyddseffekten man får brukar uppskattas till 60 % för unga friska personer, vilket betyder att man alltså kan smittas trots att man fått vaccinet.

Man rekommenderar så kallade riskgrupper att ta vaccinet; personer över 65 års ålder, gravida i vecka 16 eller senare, samt personer med vissa kroniska sjukdomar sen tidigare.

Hälsa24: Så vet du om du behöver vaccinera dig mot influensa

Barn får ofta lite mer diffusa symptom på influensa, som exempelvis ont i magen, kräkningar och minskad aptit. Det är också vanligt med hög, svängande feber, i ungefär en vecka. När ett barn får influensa finns ofta andra smittade i närheten, som andra barn på förskolan eller ett syskon. Om ditt barn har konstant hög feber i över 48 timmar ska du uppsöka vård. Samma sak om ditt barn blir trött, slött, svårväckt eller gråter ihållande.

Även om de flesta gravida som får influensa får ett vanligt sjukdomsförlopp så är risken att bli allvarligt sjuk förhöjd vid graviditet. Gravida efter vecka 16 rekommenderas därför vaccin mot influensa. Gravida som tillhör en särskild medicinsk riskgrupp rekommenderas även att vaccinera sig före vecka 16. Vaccinet skyddar den som är gravid, fostret samt det nyfödda barnet.

Vaccination är gratis eller kan fås till reducerat pris om du tillhör en riskgrupp.

Om du uppsöker vård kommer man troligen att mäta snabbsänkan (CRP) och ta ett särskilt influensaprov från luftvägarna. För den som måste vårdas inneliggande på sjukhus för influensasjukdom görs ofta även en lungröntgen.