Doktor24:s och Apotekets planer: Brett och tillgängligt vårdnätverk

Dagens Medicin skriver om Doktor24:s och Apotekets planer på att bygga ett öppet och brett vårdnätverk med vårdmottagningar på en stor del av landets apotek. Syftet är att skapa en nära och lättillgänglig vård i ett digitalt integrerat öppet ekosystem runt patienten, dit också andra vårdgivare kan ansluta.

Artikeln:

I mitten på januari stod det klart att statliga Apoteket AB köper 20 procent i Doktor 24 och därmed blir minoritetsägare i det Investorägda nätläkarbolaget. Just nu diskuterar parterna hur samarbetet ska utvecklas. För Apoteket, som genom sitt ägarskap får tillgång till Plattform 24 – en digital plattform för vårdtjänster – handlar samarbetet främst om att utveckla Apotekets digitala tjänster.

Doktor 24 å sin sida ser möjligheten att genom Apotekets kundbas och drygt 400 butiker med 93 000 besökare om dagen etablera sig som en av Sveriges största vårdgivare, digitalt och fysiskt.

Redan under våren planerar Apoteket och Doktor 24 att öppna så kallade hälsorum i tre av Apotekets lokaler. Hälsorummen ska bemannas av i huvudsak anställda sjuksköterskor hos Doktor 24 och hjälpa kunder med rådgivning, provtagningar och vaccinationer. De kommer också att fungera som en länk till nätläkarna på Doktor 24.

Ann Carlsson, vd för Apoteket, har avböjt en intervju. Men Markus Sjöqvist, kommunikationschef på Apoteket, poängterar att det är Doktor 24 som driver vårdaffären och säger att det är viktigt att hålla på den rågången.

– Apoteket är inte vårdgivare och ska inte konkurrera med regionerna, säger Markus Sjöqvist.

Samtidigt säger han att samarbetet med Doktor 24 kommer att skapa ett mer lättillgängligt vårdnät för patienter och lyfta bort onödiga besök från primärvården.

– Det är viktigt att kunderna upplever hälsorummen och Apoteket som en plats där man kan komma i kontakt med olika professioner, farmaceuter och sjuksköterskor, säger han.

Sjuksköterskemottagningarna kommer att finansieras av Doktor 24. Till största delen sker detta med pengar som företaget får från regionerna för sin nätläkarverksamhet, eller från annan remitterande läkare, men också genom de särskilda avgifter som tas ut för besöken i hälsorummen.

Att statligt ägda Apoteket genom sitt minoritetsägande i Doktor 24 nu får del av regionernas vårdpengar ser inte Markus Sjöqvist som ett problem. Tvärtom menar han att samarbetet på sikt kommer att gynna samhällsekonomin.

– Tillgängligheten i vården är ett av de stora bekymren i dag, vi har god vård men den är inte tillgänglig. Apoteket finns där människor finns och har dessutom 4 000 välutbildade farmaceuter som är experter på egenvård och medicin. Kan man knyta ihop den farmaceutiska kompetensen med annan primärvård, då kan man frigöra väldigt stora resurser, säger han.

Daniel Lillienau, vd för Doktor 24, har ännu större planer för samarbetet. Han säger att Doktor 24 vill skapa ett ”ekosystem” runt patienterna med Apotekets sjuksköterske­mottagningar, nätläkare och så småningom fysiska besök på vårdcentraler.

– Vi vill jobba aktivt med vårdcentraler som partners. Vi vill använda digital vård och de lättare vårdenheterna som en del i vårdcentralernas erbjudande, för att kunna lyfta bort det som inte behövs där, säger han.

Doktor 24 samarbetar redan i dag med tre regioner – Sörmland, Jämtland-Härjedalen och Norrbotten. Ambitionen är att få till fler regionsamarbeten och så småningom också samarbeten med deras vårdcentraler.

– I dag har vi inga konkreta planer på att äga vårdcentraler., säger Daniel Lillienau.

Kritiska röster har ifrågasatt Apotekets köp i Doktor 24. För några veckor sedan gick Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm, ut och underkände samarbetet som hon menar underminerar hela grunden för svensk sjukvård.

– I stället för att kontakta sin vårdcentral eller enkelt förnya receptet på 1177, uppmanar Apoteket oss kunder att kontakta en nät-­läkare – en onödig läkarkontakt som dessutom kostar regionen och vården dyrt, sade hon då i ett pressmeddelande.

Läkarförbundet riktar också skarp kritik mot samarbetet, som de anser skapar två parallella sjukvårdssystem.

– Vi tycker i stället att resurserna ska användas till att bygga upp primärvården på det sätt som Apoteket och Doktor 24 nu gör, med möjlighet till både digitala och fysiska kontakter och med kontinuitet, säger Karin Båtelson, ordförande i Läkar­förbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik, RLIM.

Hon anser dessutom att den jäv- och beroendesituation som uppstår vid ett ägande kommer att driva på onödig vårdkonsumtion:

– Vi har en statlig utredning som handlar om god och nära vård, och som lyfter problemet med att vi driver sjukvården mot den friskare befolkningen och inte mot medicinska prioriteringar. Samtidigt går ett statligt bolag och köper nätläkare mitt under flera pågående utredningar, framför allt Läkemedelsverkets. Man blir väldigt tveksam till hur besluten tas – den ena handen vet inte vad den andra gör.

Markus Sjöqvist, kommunikationschef på Apoteket, slår ifrån sig kritiken. Han säger att som ett statligt bolag måste Apoteket se till sin ägares intressen.

– Frågan är vem man ska lyssna mest på när man försöker tolka hur vi som ett statligt företag bäst tjänar vår ägares intressen. Staten vill få till det som de skriver om i sin digitaliseringsstrategi. Vi ser att vi som ett statligt företag har ett ansvar att understödja den ambitionen och det behöver vi göra tillsammans med en aktör som har kompetensen och musklerna, säger han.

Tobias Indén, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Umeåuniversitet, forskar i privaträtt och offentlig rätt. Han tycker att statens köp i ett privat vårdbolag är problematiskt, men säger samtidigt att det inte finns något juridiskt hinder för Apoteket att äga en del i Doktor 24 eller att erbjuda vård i sina lokaler.

– Apoteket är ett bolag som ska konkurrera på den fria marknaden precis som vilket bolag som helst. I deras bolagsordning står att de ska bedriva apoteksverksamhet och verksamhet kopplad till den, och det får man väl säga att det här är, säger han och fortsätter:

– Sedan står det ju i hälso- och sjukvårdslagen att det är regionerna som ska sköta sjukvården. Och indirekt medverkar ju staten genom sitt ägande i Doktor 24 till att driva upp regionernas kostnader. Men – det här är en naturlig följd av att vi har fritt vårdval och att vi har avskaffat apoteksmonopolet.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) vill inte svara på om han tycker att det är problematiskt att statliga Apoteket köpt in sig i en privat nätläkare. I en kommentar via mejl till Dagens Medicin konstaterar han att det är ett operativt beslut som har fattats av Apotekets styrelse och att beslutet är en konsekvens av omregleringen av apoteken.

Kedjor drar ner på vårdsatsning efter bristande intresse

Samtidigt som Apoteket AB och Doktor 24 öppnar enklare vårdmottagningar, väljer andra liknande aktörer att ta ett steg tillbaka. Orsaken är två statliga utredningar – och ett sviktande kundunderlag.

I mitten på november meddelade Apoteket Hjärtat och Min Doktor att de bromsar expansionen av sina sjuksköterskebemannade mottagningar, så kallade Minutkliniker. Apoteket Hjärtat äger 49 procent av Min Doktor och tillsammans driver de i dag 21 kliniker runt om i Sverige. Tanken var att de under 2020 skulle ha öppnat 80 kliniker runt om i landet.

Orsaken till inbromsningen är två statliga utredningar som just nu bereds av regeringen. Den ena är Läke­medelsverkets rapport Översyn av begränsningar för att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek. Där föreslås bland annat att det ska bli förbjudet för apotek att äga digitala vårdgivare, på samma sätt som det i dag är förbjudet för läkare att äga ett apotek.

Den andra är Göran Stiernstedts utredning Digifysiskt vårdval, där det föreslås att digitala vårdgivare ska kunna erbjuda fysiska vårdmöten.

– Stora investeringar behöver ha klara förutsättningar. Det är klart att vi måste ta hänsyn till förslag på förändringar som kan påverka förutsättningarna för vårdföretagande. Därför har vi bland annat slagit ner på takten i våra klinik­lanseringar, säger Daniel Persson, innovationschef på Min Doktor.

Han är kritisk till en eventuell lagändring som han tror kan bromsa utvecklingen av den digitala vården:

– Det kan vara så enkelt att man av ideologiska skäl vill bromsa oss för att hinna ikapp utvecklingen med den offentliga vården, vilket skulle strida mot den konkurrensneutralitet som ska råda mellan privata och offentliga vårdgivare.

Lloyds Apotek och Kry har ett liknande samarbete, dock utan ägarskap i varandras företag. I början på 2018 startade de tillsammans flera mottagningar i södra Sverige där apotekets kunder hade möjlighet att bland annat ta blodprover, vaccineras och mäta blodtryck. Men den tjänsten drogs snart tillbaka.

– Det fanns helt enkelt inte ett tillräckligt kundunderlag för den typen av verksamhet, säger Sebastian Wickberg, kommersiellt ansvarig på Lloyds Apotek.

Lloyds erbjuder fortfarande blodtrycksmätningar till sina kunder, men den genomförs av apotekets egen personal.

En eventuell lagändring är ingenting som Sebastian Wickberg tror kommer att påverka samarbetet med Kry.

– I och med att vi inte har någon ägarandel i Kry är det inte en fråga som vi har diskuterat speciellt mycket, säger han.

Markus Sjöqvist, kommunikationschef på Apoteket, bekymrar sig inte heller för att utredningarna skulle kunna påverka deras samarbete med Doktor 24.

– Vi har tagit höjd för att det kan bli en lagändring. Det är delvis därför vi har valt att endast äga 20 procent, säger han.

Att Apoteket valde att köpa in sig i Doktor 24 trots att utredningarna ligger för beredning förklarar Markus Sjöqvist med att företaget måste fortsätta att utvecklas.