Lunginflammation

Lunginflammation orsakas av en infektion i lungorna, antingen av bakterier eller virus. Ju mer omfattande inflammationen är, desto svårare blir det att andas. Lunginflammation börjar ofta som en förkylning som sedan blir värre efter några dagar. Om bakterier orsakat lunginflammationen sätts antibiotika in.

Symptom

  • Du får en förkylning som blir värre efter 4-5 dagar.
  • Du hostar, har ont i halsen och får feber.
  • Du har ont i bröstet.
  • Du känner dig trött.
  • Du har en ökad slemproduktion.
  • Du hostar upp tjockt slem som är vitt, gult, grönt, brunt eller blodblandat.
  • Du fryser och kan få kraftig frossa.
  • Du kan ha huvudvärk och magont.

Klicka här eller bläddra ner för att läsa mer om lunginflammation.

Misstänker du lunginflammation? Kolla dina symptom med vår smarta bot så hjälper vi dig!

Vad kan jag göra själv?

  • Vila och sov mycket
  • Se till att hålla dig varm
  • Drick mycket vätska
  • Om du tillhör en riskgrupp bör du ta det årliga influensavaccinet.
  • Om du tillhör en riskgrupp kan det vara aktuellt med vaccin mot pneumokocker.
  • Sluta eller dra ner på rökningen.

När ska jag söka vård?

  • Om du har mycket hosta och hög feber.
  • Om du har ont i lungorna.
  • Om du känner att du har tungt med andningen och samtidigt feber.
  • Om du har andra konstaterade sjukdomar sen tidigare och får hosta och feber.

Smittar lunginflammation?

Lunginflammation kan smitta. Hur smittsam lunginflammation är beror på vad som orsakat den. Mykoplasma till exempel smittar ofta inom familjer eller på skolor och dagis. Även pneumokocker kan smitta från barn till barn eller från barn till vuxen.

En bakterie som legionella däremot, smittar inte mellan människor. Vissa virus, som till exempel RS-virus, smittar lätt mellan människor men ger sällan lunginflammation utan oftare lindrigare luftvägsbesvär såsom förkylningssymtom.

Kan man ha lunginflammation utan feber?

Normalt sett har man feber när man har en infektion, som en lunginflammation, även om febern ibland kan klinga av efter något dygn eller två.

Feber är dock lite svårfångat och varierar bland annat mellan individer, kön, tid på dygnet och ålder. Man vet att äldre människor får lägre normaltemperatur och därför kan ha en allvarlig infektion som en lunginflammation utan att ha feber.

Vad orsakar lunginflammation?

Inom vården kallas ofta en lunginflammation för en pneumoni. Det finns en mängd olika bakterier och virus som kan orsaka en lunginflammation, och ibland förekommer blandinfektioner med både bakterier och virus.

Ofta är det bakterier du redan bär på och som förekommer naturligt i exempelvis munnen. Ibland får du dock i dig en större mängd bakterier som hamnar längre ner i luftvägarna och orsakar en inflammation av en del av en lunga, en hel lunga eller ibland bägge lungorna.

När du är som mest känslig för att bli sjuk vet man inte exakt. Det finns dock saker som kan göra dig extra känslig för att utveckla en lunginflammation:

  • Försvagad hostreflex på grund av högt alkoholintag, hjärtsjukdom, stroke eller hög ålder.
  • Rökning.
  • Akut luftvägsinfektion på grund av virus, då kan en bakteriell infektion följa efter.
  • Nedsatt immunförsvar eller nedsatt allmäntillstånd.
  • Lunginflammation kan också utveckla sig hos i övrigt friska personer. Bland allvarliga lunginflammationer orsakas de flesta av bakteriegruppen pneumokocker.
  • Hos patienter med KOL förekommer andra bakterier oftare som orsak.

Man brukar skilja på om du blir sjuk ute i samhället (hemma, på jobbet, på resa etc.) eller om du får en lunginflammation när du redan ligger på sjukhus. Vanligaste orsaken om du blir sjuk i samhället är en bakterie som kallas pneumokocker, men bakterier som mykoplasma, legionella med flera förekommer.

Du kan även få lunginflammation av influensavirus. Mässling är ett annat virus som tyvärr börjat dyka upp igen, och som kan ge lunginflammation i sig självt, eller leda till en lunginflammation orsakad av bakterier.

Om du vårdas på sjukhus och drabbas av en lunginflammation så finns det ytterligare några bakterier som man då brukar misstänka.

Hos personer med känt kraftigt nedsatt immunförsvar kan även vissa svampinfektioner ge lunginflammation.

Sjukdomsförlopp

Sjukdomsförloppet ser lite olika ut beroende på vilken bakterie eller virus som orsakat lunginflammationen. Normalt sett ger till exempel en lunginflammation orsakad av pneumokocker ett snabbt insjuknande med hög feber medan bakterien som heter mykoplasma ofta ger ett lite mer smygande och långdraget insjuknande med lägre feber och envis hosta.

Mykoplasmainfektion är ganska vanligt i åldrarna 5-40 och smittar mellan människor, men bara ungefär 10% av de som smittas utvecklar en lunginflammation. Övriga drabbas i de övre luftvägarna, med irriterad hals och hosta.

Lunginflammation barn

Hos barn är lunginflammation ganska vanligt men ska ändå betraktas som en allvarlig infektion. Pneumokocker är precis som hos vuxna den vanligaste bakterien som orsakar lunginflammation, men också virus som exempelvis RS-viruset orsakar en hel del lunginflammationer hos barn.

Antalet barn som sjukhusvårdas för lunginflammation har sjunkit med 30% sen spädbarnsvaccination mot pneumokocker infördes, enligt en amerikansk studie.

Var uppmärksam på och sök vård om ditt barn har hög feber, ökat antal andetag, pipande andning och allmän slöhet.

Hur vanligt är lunginflammation?

Cirka 1 person av 100 drabbas årligen av en lunginflammation. Det är vanligare hos äldre och små barn drabbas också förhållandevis ofta. Personer med kroniskt nedsatt immunförsvar drabbas också oftare av lunginflammation än genomsnittet.

Vad händer i kroppen?

Bakterier och virus som normalt sett redan finns i dina övre luftvägar utan att ge symtom kan hamna i de små luftvägarna i lungorna. Ofta krävs ytterligare något för att du ska utveckla en lunginflammation, till exempel att kroppens immunförsvar är tillfälligt nedsatt på grund av en virusinfektion eller att man har svårt att hosta upp slem av någon anledning. Infektionen som sätter sig på lungorna gör att syret du andas in i luften inte lika lätt tar sig ut i blodet.

Vaccin mot lunginflammation

När det är virus som ger lunginflammation så är det oftast influensaviruset som är orsaken. Dels kan influensaviruset i sig ge en lunginflammation, dels har man under en influensasjukdom ökad risk att drabbas av en bakteriell infektion i lungorna. Därför är det bra att vaccinera sig. Det finns rekommendationer kring vilka patientgrupper som bör ta det årliga influensavaccinet.

Hälsa24-bloggen: Influensa – Så vet du om behöver vaccinera dig

Mot bakterier finns också vissa vaccin tillgängliga. Pneumokocker kallas de bakterier som är vanligast när man blir sjuk i lunginflammation. Mot pneumokocker finns numera ett vaccin som ges i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sen år 2009. Efter att detta infördes har förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom minskat kraftigt bland barn under två år.

Förutom småbarn så rekommenderas även vissa riskgrupper att vaccinera sig mot pneumokocker, till exempel personer med kända sjukdomar som ger svagare immunförsvar eller personer som opererat bort mjälten av någon orsak. Även de som har kroniska sjukdomar som diabetes eller hjärtsvikt kan rekommenderas vaccination men då efter en individuell bedömning av en läkare.

Förebygga lunginflammation

För patienter som vårdas på sjukhus och riskerar att drabbas av en lunginflammation finns en rad förebyggande åtgärder som vårdpersonalen ordnar med, exempelvis andningsgymnastik eller allmän hjälp att komma upp och röra på sig för den som är sängliggande.

I vardagen kan du tänka på handhygienen, eftersom det är vanligt att få i sig både bakterier och virus via händerna.

Om du röker är det mycket bra om du kan sluta helt, eller åtminstone dra ner på rökningen, då man vet att rökare drabbas oftare av lunginflammation.

Gravid

Om du är gravid och drabbas av en lunginflammation orsakad av bakterier bör du prata med din läkare eller barnmorska om lämplig behandling. Gravida efter vecka 16 rekommenderas att ta influensavaccinet.

Undersökning och utredning

Akut lunginflammation

Om du har en akut lunginflammation utreds du ofta med hjälp av olika ledtrådar. En undersökning med frågor och lyssnande med stetoskop räcker ibland för att ställa en diagnos. I vissa fall kan läkaren vilja komplettera med en lungröntgen och blodprover.

Vid hög misstanke om lunginflammation som ska antibiotikabehandlas brukar man eftersträva att försöka odla fram bakterier från slemmet i luftvägarna och ibland från blodet också.

Referenser

I samarbete med:

MEDIBAS

Doktor24 hjälper dig

Med Doktor24 är det enkelt att träffa läkare och få vård. Vår chattbot och våra specialistkompetenta läkare är redo att hjälpa dig dygnet runt alla dagar i veckan. Vi är aldrig längre bort än din mobil eller dator. Om du har besvär som inte lämpar sig för ett läkarbesök online får du tid på en vårdcentral nära dig. Du är alltid välkommen till oss på Doktor24, när och där du behöver vård. Smidigt och tillgängligt som det ska vara.