Sömnproblem

Allvarliga sömnproblem kallas för insomni och de som lider av det har haft en eller flera av nedanstående problem i mer än en månad:

• Svårt att somna
• Vaknar ofta mitt i natten
• Vaknar tidigt och har svårt att somna om
• Otillfredsställande sömnkvalitet

• För vissa utvecklas en ångestproblematik kopplad till sömnen, där man på förhand vet att det blir svårt att sova och själva momentet att gå och lägga sig blir stressande. Börja med att se över det som kallas sömnhygien. Det finns många goda råd att få!
• Fundera över om det är något särskilt i din livssituation som kan vara kopplad till sömnstörningen.
• Att dra ner på alkohol är också bra, den sömn som fås utan alkohol i kroppen ger bättre återhämtning.
• Motion har visat sig positivt kopplat till sömn.

Man brukar skilja på primär och sekundär sömnstörning. Vid primär sömnstörning hittar man ingen förklarande orsak till problemen. Vid sekundär sömnstörning kan en sjukdom eller en förändrad livssituation förklara sömnsvårigheterna. Sekundära sömnstörningar är vanligast.

Sjukdomar som kan påverka sömnen är många; depression, ångest, restless-legs, snarkning, smärttillstånd, etc. Vissa läkemedel kan ge sömnsvårigheter.

Sociala orsaker kan vara till exempel problem på jobbet eller i relationer hemma. Omgivningsorsaker som skiftarbete eller störande ljud kan också påverka.

För dig som har bestående sömnsvårigheter finns idag olika behandlingsalternativ. Man delar grovt upp dessa i behandlingar med eller utan läkemedel, där behandlingar utan läkemedel är förstahandsalternativ. Dessa behandlingar har visat sig ha bättre effekt över tid, medan behandlingar baserade på tabletter har en övergående effekt.

Kognitiv beteendeterapi

KBT har dokumenterat bra effekt mot sömnsvårigheter. Det handlar då om att ”programmera om” hur vi förhåller oss till sömn och beteendet kring att gå och lägga sig. Ofta kombineras detta med råd kring sömnhygien och avslappning. KBT har visat sig effekt även vid behandling över nätet. Långtidsprognosen är bäst vid KBT-behandling, men man måste också beakta en eventuellt underliggande sjukdom och orsak till sömnsvårigheterna.

Sömntabletter

Vid kortvarig och övergående sömnsvårigheter kan läkemedel, till exempel sömntabletter, fungera bra. Effekten avtar dock efter bara några dagar och ett beroende kan snabbt utvecklas. Dels finns en rent kroppslig beroendepotential i många av dessa läkemedel, dels blir sömnen psykiskt kopplad till tabletterna och det kan upplevas som svårt att somna om inte tabletterna finns till hands.

Ljusbehandling kan vara aktuellt för den som har problem efter natt- eller skiftarbete eller svår jetlag.

Vuxna människor behöver sova 6-9 timmar per dygn. Barn och tonåringar har ett större sömnbehov.

Det är många som tror att man bör somna direkt och måste sova minst åtta timmar utan att vakna för att sova bra. Men när man studerat de som anses sova bra så brukar det ta upp till 30 minuter för dem att somna och de vaknar ofta en till två gånger per natt.

De har även nätter då de sover dåligt eller knappt alls och det ofta kopplat till stress, men brukar gå över efter en natt eller två. Att ha som mål att somna direkt och att sova ostörd hela natten, varje natt är alltså en orealistisk målsättning.

Man brukar dela upp sömnen i fem olika faser. De första fyra definieras av hur djupt vi sover och den femte är den så kallade REM-sömnen (står för Rapid Eye Movements och har fått sitt namn för att ögonen rör sig). Under REM-sömnen drömmer vi som mest.

Det är mycket som vi inte vet om hur sömn fungerar, men det verkar som om att de två djupaste faserna av sömn är viktigast för kroppens återhämtning och att REM-sömnen är viktigast för minnet och koncentrationsförmågan.

Vår kropp har en biologisk klocka som styr vår dygnsrytm. Det som framför allt händer i kroppen är att nivån av hormonet melatonin och kroppstemperaturen förändras. Melatoninnivån stiger gradvis under dagen och sjunker medan vi sover och under dagen har kroppen en något högre temperatur än under natten.

För att det här systemet ska fungera så bra som möjligt är det bäst att ha en regelbunden dygnsrytm och det är även viktigt att man är aktiv under dagen och får solljus då det ökar melatoninnivåerna.