Dagensarena: ”Corona-oro fördubblar söktryck till nätläkare”
CORONAUTBROTT De privata nätläkarna har haft ett högt patienttryck sedan corona-utbrottet drabbat Sverige. Men många patienter tycks söka hjälp utan medicinska symptom.
De stora privata nätläkarföretagen – Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor 24 – upplever bråda dagar sedan coronautbrottet i Sverige. Särskilt märktes en tydlig uppgång i antal sökande personer förra veckan.
Den största aktören, Kry, har haft en ökning av vårdkontakter på 30 procent under förra veckan, jämfört med veckan innan. Doktor 24 hade dubbelt så många vårdkontakter förra veckan, och Doktor.se pratar om en 50-60-procentig ökning. Hos Min Doktor har vårdkontakterna ökat med 30-40 procent under de senaste tre veckorna.
– Vi märker absolut att fler patienter söker vård än innan. Och det mesta är corona-relaterade symptom som hosta och halsont, men det är också patienter med astma, urinvägsinfektioner, hudbesvär och vanliga åkommor som inte vågar bege sig till väntrummet, eller inte kommer fram till sin vanliga vårdgivare, säger Henrik Kangro, medicinskt ansvarig på Min Doktor.
– Det är många med symptom som söker, men också många som bara är oroliga. En tredjedel av alla patienter hos oss skulle jag gissa söker för luftvägssymptom nu. Riktlinjerna har ändrats så nu ger vi alla med luftvägssymptom som liknar Covid 19 råd som att det kan vara corona, säger Seika Lee, läkarchef och medicinskt ansvarig på Doktor.se.
Ungefär samma uppgifter kommer från alla de fyra digitala vårdgivarna som Dagens Arena har varit i kontakt med: en majoritet corona-relaterade fall, men också en hel del med andra symptom, eller patienter som vill ha hjälp med receptutskrivning.
Förra veckan rapporterade Dagens industri att den privata sektorn för digital vård nästan fördubblats i storlek förra året, och kostade 523 miljoner kronor sett till hela Sverige. Det här trots att regionernas taxa som ersätter de digitala vårdaktörerna har sänkts och att de digitala aktörerna får alltmer kritik för att driva upp kostnaderna för sjukvården, snarare än att avlasta den fysiska vården på det sätt som företagen ofta själva säger sig göra.
Flera av de privata nätvårdsaktörerna säger att de vill bistå den offentliga vården under corona-tider, och har sökt kontakt med myndigheter och 1177 Vårdguiden. Inera, som driver 1177 Vårdguiden, bekräftar att de fått många förslag från nätläkarbolag och andra leverantörer som de har tacka nej till. Varken Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten eller SKR säger sig ha någon kontakt med privata nätläkare, och de har inga kommentarer till det arbete nätläkarna gör under corona-utbrotttet.
I fall som rör corona kan nätläkarna inte sköta hela vårdkedjan alls i dag, eftersom de inte kan skicka patienter till provtagning och inte genomför någon egen sådan. Fram tills för några dagar sedan var de allmänna råden att patienter med symptom skulle hänvisas till 1177, men nu ser nätläkarföretagen att de har en större roll att spela i att även göra medicinska bedömningar.
De flesta digitala vårdgivare uppger att de på olika sätt arbetar för att sortera bort folk som saknar sjukdomssymptom, och att kontakter som kan kännetecknas som allmän rådgivning snarare än medicinsk bedömning inte debiteras patienterna och regionerna.
Kry fick i helgen kritik i ett inlägg på sociala medier för att de som söker vård kunde komma vidare till att ett digitalt besök hos läkare eller sjuksköterska, även om man i ett formulär tidigare tydligt uppgett sig sakna medicinska symptom på corona och enbart kände oro och hade frågor. I dag uppger Krys pressansvariga Julia Levander att de nu undersöker att ta bort en av »svarsboxarna« så att brist på symptom inte ska leda vidare till ett digitalt vårdbesök.
– Vi har inte kunnat hindra en patient utan symptom att ringa in. Det är det vi ska titta på nu, säger Julia Levander.
Kry har på måndagen också lanserat vad de menar är en slags guide för att kunna undersöka sina egna symptom och se om det verkar coronalikt eller inte. Om symptom saknas ska man inte hänvisas till besök hos Kry.
Men för de vårdsökande som direkt klickar på ”boka ett möte” i appen går det alltså att få träffa en sjuksköterska eller läkare. Men Julia Levander säger att Kry inte alltid tar betalt.
– Vi debiterar inte för besök där vi inte kan vårda fullt ut, säger Julia Levander på Kry.
Min Doktors tjänst är uppbyggd så att den som söker kontakt först får allmän information om vilka symptom som lämpar sig för digital vård, och sedan får svara på frågor för att identifiera fall »där vi inte kommer att kunna erbjuda vård« , som Henrik Kangro säger.
Men med fler sjuksköterskor och inte bara läkare i personalen, faller fler patienter inom Min Doktors vårdområde.
– Tidigare med läkare har vi förstås varit hårdare med triagering, utsortering av patienter. Nu tas en större del av de som söker om hand av våra sjuksköterskor, säger Henrik Kangro.
Han säger att fördelen för digitala vårdgivare som Min Doktor är deras chattfunktion, som gör att man kan följa upp en patient de närmsta dagarna efter ett besök.
– Om patienten får råd att vara hemma, så kan vi spela lite på hur tekniken fungerar och att vi har öppet hur länge som helst. Ibland kanske vi behåller chatten öppen några dagar. Men om man ringer igen efter någon vecka blir det ett nytt besök, säger Henrik Kangro.
Hos Doktor24 arbetar man med vad som kallas en »triageringsbot« för att sortera patienter efter vårdbehov. Genom den hänvisas patienter med få eller inga symptom automatiskt till råd för egenvård.
– Ibland är det upp till 20 procent av de sökande som inte kommer till vårdbesök alls, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef på Doktor24.
Inom 24 timmar, säger han på måndagen, kommer ytterligare ny information läggas ut för att hantera vårdsökande på rätt sätt eftersom läkarappen kommer i kontakt med mycket oro »snarare än regelrätta vårdbehov«. Samtidigt uppger Tobias Perdahl att de flesta som söker sig till Doktor24 inte gör det utan symptom.
– Vi har också riktlinjer som säger att om vi inte kan hjälpa till så tar vi inte betalt för besöket. Det handlar om runt 10 procent av våra besök som vi inte tar betalt för, säger Tobias Perdahl.
Vad kan ni bidra med när det gäller corona-symptom?
– De flesta som söker nu är de som inte kommer i kontakt med sin vanliga vård, där vi behöver hjälpa till med allt från recept till bedömningar. Det viktigaste är att sortera ut sjuka från mer svårt sjuka. När det gäller svårt sjuka kontaktar vi regionernas infektionsläkare.
Han säger att andningsbesvär delvis kan bedömas via video.
– De allra flesta som kommer fram träffar en sjuksköterska. Om det inte är frågor eller vårdbehov som vi ser att en läkare måste hantera.
Att patienter ska få söka vård oavsett om de bara känner oro är viktigt, anser Seika Lee, medicinsk chef på Doktor.se.
– Här är det ju patientens perspektiv. Vi ger information, men patienten har rätt och ska söka om man har behov. Det är tyvärr mycket oro där patienten vill ha ett bemötande av vårdpersonal, säger Seika Lee.
På frågan om det är en onödig användning av vårdens resurser, att bemöta folks oro genom läkar- eller sjuksköterskebesök som ersätts av regionerna säger hon:
– Jag tycker att det blir en frågeställning som inte hör hit i dagsläget. För mig är frågorna nu helt andra, hur vi ska klara läkemedelsförsörjning till exempel.och avlasta den fysiska vården till exempel. Oro och hälsoångest kan också vara ett uttryck för till exempel psykisk ohälsa. Samhällsansvaret är det viktiga och en del av det är att lugna de som är oroliga, och är det någonstans man ska söka så är det hos digitala vårdgivare, säger Seika Lee.
Däremot, uppger Doktor.se, tar de inte betalt för vårdkontakter som de klassar som »adminärenden« vilket kan motsvara »en frisk person som ringer upp och ställer frågor om covid 19«. De här kontakterna utgör runt 15 procent av företagets patientkontakter.