Influensa

• Du insjuknar snabbt och får hög feber.
• Du känner dig trött.
• Du får ont i muskler och leder.
• Du får huvudvärk.
• Du får torrhosta.
• Du har ont bakom bröstbenet.
• Du är snuvig och har rinnande klart snor.

Eftersom influensa är en virussjukdom så hjälper inte antibiotika. Det du kan göra själv är att:

• Vila.
• Se till att få i dig vätska.
• Tvätta händerna och hosta eller nys i armvecket, för att undvika att smittan sprids.
• Ta febernedsättande läkemedel vid behov.

Du kan förebygga sjukdomen genom att ta årets influensavaccin. Läs mer här. 

• Om symtomen inte gett med sig efter 7 dagar.
• Om andra symtom tillkommer.
• Om du har en känd underliggande lungsjukdom.

Influensavirus har en tendens att hela tiden utvecklas, vilket innebär att olika varianter av viruset sprids över världen. Ett influensavirus som cirkulerat ett visst år kan försvinna och ersättas av ett annat virus nästa år. Därför brukar man tala om säsongsinfluensa eller årets influensa. Det är i själva verket ett antal olika influensavirus som brukar cirkulera under ett och samma år.

I höst/vinter kan du vaccinera dig mot influensa hos oss på utvalda apotek runt om i landet. Läs mer här. 

Influensaviruset är väldigt föränderligt till sin natur. Det gör att din kropp har svårt att skapa ett varaktigt skydd via immunförsvaret, även om du haft influensa förut.

Av samma anledning är det svårt att framställa vaccin som ger ett varaktigt skydd mot influensa. Detta är förklaringen till att Världshälsoorganisationen, WHO, måste ta fram ett nytt influensavaccin varje år.

I höst/vinter kan du vaccinera dig mot influensa hos oss på utvalda apotek runt om i landet. Läs mer här. 

Vad orsakar influensa?

• Influensa orsakas av influensavirus som är mycket smittsamma.
• Vanligast är att de florerar runt vintertid.
• De influensavirus som smittar oss människor är av två huvudtyper – influensa A och influensa B.

Vad menas med influensa A och influensa B?

• Influensa A och influensa B orsakar ungefär samma symtom, så det kan vara svårt att veta vilket virus du drabbats av.
• Vanligen är det influensa A som orsakar större epidemier.
• Människor kan även drabbas av en variant som heter influensa C som ger mer förkylningsliknande symtom – inte lika allvarlig sjukdom.

Hostning- eller nysning

• Influensaviruset sprids genom att viruspartiklar färdas i luften (så kallad aerosol) vid hostning eller nysning. Om du får i dig tillräckligt med viruspartiklar genom luften så kan du bli smittad.

Dropp- eller kontaktsmitta

• Det innebär att en smittad person kan ha viruspartiklar händerna och sedan tar i hand med någon som inte är sjuk. Genom att hålla god handhygien och undvika att peta sig vid munnen, ögonen och näsan så minskar du risken att smitta och bli smittad.

Trängsel

• När vi trängs med andra människor blir vi lättare smittade. Därför sprids ofta influensa på exempelvis kontor och förskolor.

När du väl blivit smittad tar det mellan ett till tre dygn innan du blir sjuk. Du är dock smittsam redan innan du själv fått symtom. Så länge du har feber kan du räkna med att du är smittsam.

• Varje säsong drabbas tusentals svenskar av den så kallade säsongsinfluensan. Man uppskattar att 20 % av alla barn och 5 % av alla vuxna i världen drabbas årligen.
• Eftersom influensa är så vanligt innebär det en stor samhällskostnad i samband med sjukfrånvaro, läkarbesök, vårddygn på sjukhus m.m. Myndigheterna följer därför noga varje års säsongsinfluensa och för statistik över antalet rapporterade fall, vilka varianter av viruset som påträffats och mycket annat.
• Allvarligare varianter av influensan kan dyka upp och orsaka pandemier, det vill säga att människor i väldigt många länder drabbas.
• Historiskt sett har influensan orsakat mycket sjukdom över hela världen. Under 1900-talet har tre influensavirus orsakat så kallade pandemier. När dessa influensavirus florerade fick de namnen spanska sjukan (1918), asiaten (1957) och Hongkong-influensan (1968). I närtid har svininfluensan (2009) och covid-19 (2020) orsakat pandemier. Efter att ett influensavirus orsakat en pandemi brukar det etablera sig som en säsongsinfluensa och återkomma ett antal år framöver.

• Influensaviruset drabbar luftvägarna.
• Inom ett till tre dygn från att du blir smittad bryter symtomen ut, detta är denna period som kallas inkubationstid.
• Du är smittsam redan något dygn innan du upptäcker symtom.
• För de allra flesta bekämpar kroppens immunförsvar viruset efter hand.
• Vanligtvis blir du frisk inom 1-2 veckor.
• Svåra biverkningar av en influensa kan vara öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation.

• Du bör avstå helt från träning när du har influensa.
• När febern klingat av och en vecka har gått är det vanligt att må bättre.
• Det är helt normalt att känna sig matt och kraftlös i ytterligare en eller ett par veckor efter tillfrisknande.
• Under denna tid går det bra att aktivera sig med promenader eller annan träning, men lyssna på kroppens signaler och träna inte för hårt.

• Barn får ofta lite mer diffusa symtom på influensa, som exempelvis ont i magen, kräkningar och minskad aptit.
• Det är också vanligt med hög, svängande feber som pågår i ungefär en vecka.
• När ett barn får influensa finns ofta andra smittade i närheten, så som andra barn på förskolan eller syskon.
• Om ditt barn har konstant hög feber i över 48 timmar ska du uppsöka vård. Samma sak gäller om ditt barn blir trött, slött, svårväckt eller gråter ihållande.

• Även om de flesta gravida som får influensa får ett vanligt sjukdomsförlopp så är risken att bli allvarligt sjuk förhöjd vid graviditet.
• Gravida efter vecka 16 rekommenderas vaccin mot influensa.
• Gravida som tillhör en särskild medicinsk riskgrupp rekommenderas att vaccinera sig före vecka 16.
• Vaccinet skyddar den som är gravid, fostret samt det nyfödda barnet.
• Vaccination är gratis eller kan fås till reducerat pris om du tillhör en riskgrupp.

Om du uppsöker vård kommer man troligen att mäta snabbsänkan (CRP) och ta ett särskilt influensaprov från luftvägarna. För den som måste vårdas inneliggande på sjukhus för influensasjukdom görs ofta även en lungröntgen.