Halsfluss

• Ta receptfria febernedsättande läkemedel.
• Försök vila.
• Se till att få i dig vätska och mat.
• Stanna hemma tills febern är borta och du inte har ont i halsen längre.
• Om du röker, försök dra ner på rökningen eller allra helst sluta helt.

Sök vård dagtid om:

• Du har ont i halsen och feber i flera dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa.
• Du har ont i halsen och är samtidigt svullen utanpå halsen.
• Du har ont i halsen, feber och små knottriga hudutslag.
• Du har ont i halsen i ett par veckor och har inte några andra symtom.
  
  Om du har följande besvär kan du behöva söka akut vård:
•  Du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.
• Du har halsont och mycket svårt att svälja saliv, mat eller vätska.
• Du har besvär och har nedsatt immunförsvar på grund av en annan sjukdom eller av läkemedelsbehandling.
• Du har ont i halsen och samtidiga andningsbesvär.

Halsfluss används för att beteckna akuta infektioner i halsen och svalget. Det finns en rad olika virus, bakterier och andra sjukdomar som kan orsaka en halsfluss. I vardagligt tal menar man infektioner med bakterier som heter streptokocker när man säger halsfluss. I cirka 70 % av fallen är det dock virus som orsakat halsfluss. I dessa fall finns ingen behandling utöver vila. Infektionen läker ut av sig själv inom en vecka ungefär.

När det gäller bakterier finns det flera sorter som kan ge halsfluss. Vanligast är så kallade grupp A-streptokocker (GAS) och dessa behandlas ofta med vanligt penicillin. För att ta reda på om du har streptokocker tas ett snabbtest i halsen på en vårdcentral. Detta prov ser dock inte om det är streptokockerna som orsakar dina symtom. Man kan ha streptokocker i halsen utan att ha symtom eller ha virusinfektion som orsak och samtidigt streptokocker som är oskyldiga. Detta är en av de stora utmaningarna med att diagnostisera bakteriell halsfluss korrekt.

Andra bakterier som mer sällan ger halsfluss är pneumokocker (som annars kan ge lunginflammation), klamydia, gonorré och mykoplasma (som också är vanlig vid lunginflammation).

Körtelfeber kan sägas vara en sorts halsfluss. Det är en sjukdom som orsakas av ett virus kallat Epstein-Barr-virus (EBV). Vanligt är att tonåringar drabbas och det kallas ibland på engelska för kissing disease då det kan smitta via saliv.

På fackspråk kallas detta tillstånd för mononukleos och det kan efterlikna en streptokock-orsakad halsfluss, med liknande symtom som feber, halsont och vita beläggningar på halsmandlarna. Det finns särskilda prov för att undersöka om man har körtelfeber.

Om man via vården (vårdcentralen eller närakuten) har konstaterat att du har en halsfluss orsakad av streptokocker så kan behandling bli aktuell.

Kom ihåg att sjukdomsförloppet endast brukar förkortas med ett till två dygn vid läkemedelsbehandling. För de som går helt utan behandling brukar nästan alla vara symtomfria efter en vecka.

Det händer ibland att vissa återinsjuknar i halsfluss inom ett par veckor efter en genomgången behandlingskur. Ungefär 10-20 % av alla som får halsfluss får ett andra insjuknande på detta sätt, trots behandling. Ibland beror det på att du inte tagit hela kuren färdigt. Andra gånger får man trots detta en ny halsfluss. Då brukar läkaren byta läkemedelssort.

Om du har återkommande besvär av halsfluss kan man överväga att operera bort halsmandlarna. En tumregel är att om du har tre till fyra omgångar med halsfluss på ett år, eller om du får problem i form av halsböld i samband med halsfluss, så kan operation vara ett alternativ.

Det finns dock inte så mycket vetenskapligt stöd för att en sådan operation helt skulle förebygga halsfluss, däremot är patienter som opererats ofta nöjda med hur det gått efteråt. Du kan alltså få halsfluss trots att halsmandlarna är bortopererade då infektionen sätter sig i övriga svalget och ger liknande symtom.

Beroende på hur man definierar halsfluss drabbas årligen mellan 300 000 och 600 000 personer i Sverige av halsfluss. Det är därför en väldigt vanlig sökorsak inom vården.

Vanliga virus och bakterier som du bär omkring på kan ibland få övertaget mot ditt immunsystem och då orsaka en akut inflammation. Normalt sett tar det bara några dagar innan ditt immunförsvar återigen har fått övertaget och inflammationen börjar klinga av.

När någon i din närhet har halsfluss ska du undvika närkontakt och vara extra noga med handhygien.

Barn och unga drabbas oftare än vuxna av halsfluss. Vinter och vår är de årstider då man ser flest fall av halsfluss. Barn drabbas också oftare av virus än bakterier i halsen, men studier har visat att cirka en tredjedel av barn med halsont har streptokocker.

Ofta när barn får halsfluss så finns andra smittade i närheten, som på skola eller dagis. Vanligt är att små barn smittar varandra genom att exempelvis haft samma leksak i munnen. Större barn får i sig smittan via sina händer när de petar sig i ögonen, näsan eller munnen efter att ha fått smitta på händerna.

Symtom på halsfluss hos barn

Barn kan få så kallad smultrontunga och även hudbesvär i form av svinkoppor när de är smittade med streptokocker.

Hos lite större barn förekommer förutom halsont och feber symtom som huvudvärk, illamående, kräkningar och ont i magen.

Om barnet har hosta och rinning näsa brukar det generellt vara tecken på att det är en virusinfektion. Har barnet däremot inte hosta stärks misstanken om att det kan vara bakterier (streptokocker) som gett halsfluss.

Barn under tre års ålder drabbas sällan av streptokocker i halsen, den vanliga åldern är skolåldern. Små barn kan ha svårt att visa var de har ont men vill ofta inte dricka eller äta som vanligt då detta gör ont.

Gravida drabbas i ungefär samma utsträckning som icke-gravida av halsfluss. Konsultera din läkare kring eventuellt provtagning och behov av behandling.