Bihåleinflammation

• Höj huvudändan på natten med en extra kudde under huvudet
• Nässköljning med koksaltlösning kan lindra symtomen.
• Alvedon och Ipren kan minska smärta, minska svullnaden i näsan och dämpa inflammationen.
• Vissa upplever att receptfri nässprej med kortison hjälper. Använd i max 14 dagar.
• Om du har astma ska du försöka vara så noga med din behandling som möjligt.
• Sluta eller dra ner på rökning.
• Vila.

• Du märker att du blir svullen runt ena ögat.
• Ögat ändrat läge i ögongloben.
• Ögat gör ont.
• Du får svårt att titta åt olika håll.
• Du börjar må illa, kräks, blir stel i nacken eller förvirrad.
• Du har innan bihåleinflammationen genomgått en tandoperation av något slag.
• Du får svår, ofta ensidig, värk i ansiktet eller pannan.
• Du får hög feber, mer än 38,5.

Våra läkare kan hjälpa dig dygnet runt om du behöver medicinsk rådgivning.

Förut var den medicinska termen sinuit, vilket betyder bihåleinflammation, men eftersom näsans slemhinna alltid är inflammerad samtidigt, har man gått över till termen rinosinuit som täcker in både näsan och bihålorna.

Bihåleinflammation (rinosinuit) orsakas av en infektion i näsa och bihålor, till exempel vid en förkylning. Inflammationen gör att slemhinnan i näsa och bihålor svullnar och slemmet blir tjockare. Det kan leda till att öppningen till bihålan blockeras och att snor, virus och bakterier hålls kvar. När öppningen täpps till uppstår ett ökat tryck i bihålorna vilket många upplever som en tryckande smärta.

Förkylningsvirus är som nämnts den vanligaste orsaken till att bihålorna och nässlemhinnan blir inflammerade och svullna. Eftersom förkylningar är vanligare på vintern är också bihåleinflammationer vanligare vintertid.

Ibland kan även bakterier samlas i bihålorna och orsaka en bakteriell infektion som då också ger en inflammation. Vanliga bakteriesorter är då pneumokocker, haemophilus influenzae och moraxella catarrhalis.

Bakterier

Ibland kan en bakterieinfektion i bihålorna följa en virusinfektion, man kan säga att virusinfektionen banar vägen för bakterierna. Detta tror man beror på att förkylningsviruset skadar slemhinnorna och att det blir tryckförändringar och slemansamling som gör att bakterierna blir fler.

Andra orsaker

Andra saker som ökar risken för en bihåleinflammation kan vara:

• Medfödda trånga förhållanden inne i näsan och bihålorna.
• Tandinfektioner som spridit sig till bihålorna.
• Allergier kan då näsans slemhinnor kan vara mer mottagliga för infektion.

Uppskattningsvis 6-15 % av den vuxna befolkningen drabbas årligen av en akut bihåleinflammation. Det är vanligare under vintermånaderna och den vanligaste formen orsakas av virus och klingar av inom tio dagar.

Bredvid näsan och näsgången finns det små hålrum i skallen som kallas bihålor. Vid en övre luftvägsinfektion kan en inflammation uppstå även i dessa hålrum. Det tunna slemlager som klär bihålorna kan då tjockna och det naturliga avflödet från bihålorna till näsgången kan blockeras. Trycket inne i bihålorna ökar då vilket kan upplevas som smärtsamt. Bakterier och virus och snor ansamlas lätt i bihålorna under dessa förhållanden och bibehåller det höga trycket.

För den som har allergisk hösnuva rekommenderas att ta medicin i form av antihistaminer och kortisonnässprej under hela pollensäsongen. Detta för att förebygga en allergisk inflammation i nässlemhinnan. I samråd med läkare kan det också vara av värde att använda kortison-nässprej när man blir förkyld, om man har tendens att få bihåleinflammation i samband med förkylningar. Annars gäller det som vanligt att hålla god handhygien för att minska risken att bli förkyld!

Om man har medfödda trånga näsgångar eller polyper kan det medföra en ökad risk för bihåleinflammationer. Ibland kan man därför vilja åtgärda det kirurgiskt för att slippa återkommande besvär med bihåleinflammation. Det är bra att undvika rökning och andra luftföroreningar.

Hos över hälften av de som drabbas av bihåleinflammation går symtomen över inom tio dagar utan någon behandling alls. Den rekommenderade behandlingen är vila och symtomlindring.

Det har visat sig att även vid bakteriella bihåleinflammationer så går det oftast lika bra att undvika antibiotikabehandling. Om en läkare bedömer det som nödvändigt kan det ändå bli aktuellt. I mycket ovanliga fall kan man behöva punktera bihålan hos en doktor och få den spolad.

Nässpray och receptfri medicin mot bihåleinflammation

Att skölja näsan med koksaltlösning ger ofta god lindring av symtomen. En del upplever också förbättring efter att ha använt nässpray som innehåller kortison. Dessa typer av sprayer kan användas under längre tid utan biverkningar.

Andra typer av nässpray kan fungera avsvällande och ge viss hjälp, det är dock viktigt att inte behandla med såna mer än cirka en vecka då sprayen kan skada näsans slemhinnor på sikt. Följ alltid anvisningarna på förpackningen.

Smärtlindrande receptfritt läkemedel såsom Alvedon och/eller Ipren kan lindra smärtan kring bihålorna.

För dig som har allergiska besvär som hösnuva och drabbas av bihåleinflammation är det viktigt att dämpa de allergiska besvären under hela pollensäsongen, till exempel med så kallade antihistaminer.

Barn får upp till 6-8 episoder varje år med virusförkylningar som ger bihåleinflammation, medan vuxna har cirka 2-3 episoder årligen.

Vanliga symtom hos barn är:

• Nästäppa.
• Färgat slem från näsan.
• Hosta (både dag och natt).

Som gravid är det normalt att få förkylningar och därmed också vanligt att drabbas av bihåleinflammationer. Om du och din läkare skulle misstänka att du har en bihåleinflammation som beror på bakterier kan du prata med din läkare om ett lämplig behandling.

Akut bihåleinflammation

Normalt sett krävs ingen undersökning eller utredning vid en akut bihåleinflammation. Din sjukdomsberättelse tillsammans med en enkel undersökning räcker för att ställa diagnosen. Att titta in i näsan med lampa och instrument kan även utföras på vissa vårdcentraler. Vid misstanke om att bakterier orsakat din bihåleinflammation kan det eventuellt bli aktuellt med ytterligare undersökning av en specialistläkare inom öron-näsa-hals.

Kronisk bihåleinflammation

Definitionen av en kronisk bihåleinflammation är besvär som håller i sig mer än 12 veckor trots behandlingsförsök och där en läkare konstaterat att det finns inflammation i slemhinnorna. Det kan då bli aktuellt med utredning med en så kallad skiktröntgen eller annan undersökning av specialistläkare inom öron-näsa-hals.

Vid enstaka fall av kronisk bihåleinflammation kan patienten ha nytta av att en läkare punkterar och sköljer bihålan.