Sköldkörtel

När sköldkörteln inte fungerar som den ska, producerar den antingen för mycket eller för lite hormon. Beroende på om du har en överaktiv eller underaktiv sköldkörtel kan du få olika symtom:

Underproduktion i sköldkörteln (hypotyreos):

• Trötthet och svaghet
• Viktuppgång
• Frossa
• Torr hud och hår
• Nedstämdhet
• Oregelbunden menstruation
• Minskad sexlust

Överproduktion i sköldkörteln (hypertyreos):

• Ångest och irritabilitet
• Viktnedgång
• Snabb puls
• Svettningar
• Darrningar
• Oregelbunden menstruation
• Minskad sexlust

Det finns flera faktorer och orsaker som kan bidra till problem eller obalans i sköldkörteln.

Några av de vanligaste orsakerna till minskad produktion (hypotyreos) av hormon i sköldkörtel:

• Kronisk sköldkörtelinflammation: En kronisk sköldkörtel sjukdom innebär att sjukdomen inte går över och att kroppen har börjat bilda antikroppar mot sköldkörteln, en så kallad autoimmun sjukdom.

• Graviditet och klimakteriet: Kvinnor har en ökad risk för sköldkörtelproblem, särskilt under graviditet och övergångsålder. Under graviditeten kan sköldkörtelns hormon förändras, likaså under klimakteriet.

• Operation mot struma: När sköldkörteln har blivit förstorad kallas det struma. Struma behöver ibland opereras vilket kan leda till att sköldkörteln börja producera för lite hormon då man tar bort delar av sköldkörteln.

• Läkemedel: Vissa läkemedel som innehåller vissa verksamma ämnen kan påverkar sköldkörtelns produktion av hormon.

• Sjukdom i hypofysen: Det är ovanligt, men ibland kan man få sjukdomar i hypofysen som sitter under hjärnan vilket kan leda till förändrad produktion i sköldkörteln.
• Jodbrist: Jod är en viktig beståndsdel i produktionen av sköldkörtelhormoner. Otillräcklig mängd jod i kosten kan leda till sköldkörtelproblem, särskilt struma hos kvinnor.

Det finns flera faktorer och orsaker som kan bidra till problem eller obalans i sköldkörteln.

Några av de vanligaste orsakerna till ökad produktion (hypertyreos) av hormon i sköldkörtel:

• Antikroppar – Graves sjukdom: Graves’ sjukdom är autoimmuna sjukdomar som kan orsaka förändringar i hur aktiv sköldkörteln är.

• Knölar i sköldkörteln: Vid så kallad knölstruma bildas knölar på sköldkörteln vilket kan leda till ökad produktion av hormon.

• Genetik: Vissa sköldkörtelsjukdomar kan vara ärftliga och gå i generationer i en familj.

• Höga halter av jod: Jod är en viktig beståndsdel i produktionen av sköldkörtelhormoner. Vid behandling av vissa läkemedel, som exempelvis vissa hjärtläkemedel, kan för höga halter av jod lagrad i kroppen och ge en för överaktiv sköldkörtel.

• Inflammation i sköldkörteln: Om sköldkörteln är inflammerad kan den läcka ut för mycket hormon.

Graviditet: Kvinnor har en ökad risk för sköldkörtelproblem, särskilt under graviditet och övergångsålder.

Kvinnor har större risk än män att drabbas av sköldkörtelproblem, särskilt under perioder som graviditet och i övergångsåldern / klimakteriet.

Obalans i sköldkörteln hos kvinnor kan ge symtom och komplikationer, såsom:

• Menstruationsproblem: Obalans i sköldkörteln kan påverka menstruationscykeln och ge oregelbundna perioder eller ökad blödning.
• Graviditetskomplikationer: Sköldkörteldysfunktion under graviditet kan öka risken för komplikationer såsom missfall och för tidig födsel.

Ökad känslighet för sköldkörtelsjukdomar: Kvinnor har en högre risk för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos sjukdom och Graves’ sjukdom.

Vid misstanke om sköldkörtelproblem kan läkare göra en del undersökningar för att utvärdera din sköldkörtels funktion. Vanliga undersökningsmetoder är:

• Fysisk undersökning: Läkaren kan känna på sköldkörteln för att avgöra om den är förstorad eller har ovanliga strukturer.
• Blodprov: Ett blodprov tas för att mäta nivåerna av sköldkörtelhormoner (TSH, T3, T4) samt sköldkörtelantikroppar för att undersöka om sköldkörteln fungerar korrekt.
• Ultraljud: En ultraljudsundersökning av sköldkörteln kan ge mer detaljerad information om dess struktur och eventuella knölar eller förändringar.

Finnnålsbiopsi: Om det finns misstanke om cancer eller knölar på sköldkörteln kan en finnålsbiopsi användas för att ta vävnadsprov och undersöka om det finns tecken på cancer.

Behandlingen av sköldkörtelproblem varierar beroende på vilken diagnos du har samt vilka symtom du drabbats av. Behandlingen anpassas alltid efter den enskilda individens situation.
Några av de vanligaste behandlingsalternativen är:

• Läkemedel: För hypotyreos (för låg sköldkörtelfunktion) förskrivs oftast sköldkörtelhormonersättning i form av läkemedel. Dessa läkemedel hjälper till att normalisera nivåerna av sköldkörtelhormoner i kroppen.
• Antitumörmedicin: Vid Graves’ sjukdom (hypertyreos) kan mediciner som blockerar produktionen av sköldkörtelhormoner samt  betablockerare ordineras för att minska symtom som hjärtklappning och oro.
• Kirurgi: I vissa fall, särskilt vid förstorad sköldkörtel (struma) eller sköldkörtelcancer, kan kirurgi vara nödvändig för att ta bort en del eller hela sköldkörteln.
• Radioaktivt jodbehandling: Denna behandling används ofta för personer med överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) genom att förstöra delar av sköldkörtelvävnaden med hjälp av radioaktivt jod, vilket leder till minskad produktion av sköldkörtelhormoner.
• Livsstilsförändringar: För många personer med sköldkörtelproblem kan livsstilsförändringar såsom förändringar i kosten, fysisk aktivitet och stresshantering vara till hjälp för att hantera symtom och förbättra sköldkörtelns hälsa.

Det finns vissa tecken och symtom som kan tyda på sköldkörtelproblem och som kan vara en indikation på att du bör söka vård:

• Symtom: Om du upplever uttalade symtom som trötthet, går upp eller ner i vikt, hjärtklappning, oklarhet i tankar eller förändringar i humöret, kan det vara en indikation på sköldkörtelproblem.
• Graviditet och barnafödande ålder: Kvinnor som planerar graviditet eller nyligen har fött barn kan vara i riskzonen för sköldkörtelproblem och bör överväga att genomföra kontroller av sköldkörteln.
• Familjehistorik: Om det finns en historia av sköldkörtelsjukdomar i familjen, kan det vara bra att meddela sin läkare och överväga regelbundna kontroller.
• Ovanliga symtom: Om du upplever ovanliga symtom som svårigheter med sväljning, heshet, eller en förstorad sköldkörtel (struma) bör du söka medicinsk bedömning.

Det är viktigt att vara uppmärksam på kroppens signaler och att inte ignorera eventuella symtom på sköldkörtelproblem. Vid misstanke om sköldkörtelobalans eller symtom relaterade till sköldkörteln bör du att konsultera en läkare för undersökning och eventuell behandling.

Våra läkare kan hjälpa dig att förnya dina recept mm du diagnostiserats och medicineras för obalans i sköldkörteln.

Träffa läkare