Hosta

• Vila om du är förkyld.
• Prova att sova med en extra kudde under huvudet.
• Sluta röka! Om det inte går, försök dra ner på rökandet.
• Undvik dammiga miljöer.
• Om du är täppt i näsan kan du prova att använda nässprej innan du ska sova. Luftvägarna blir extra irriterade om du enbart andas genom munnen.
• Prova receptfri hostmedicin från apoteket, det kan ge viss symptomlindring även om de inte har någon bevisad effekt.
• Om hostan är torr och väldigt besvärlig finns även receptbelagda läkemedel som du kan be din läkare skriva ut.
• Om din hosta är slemmig kan du dricka lite mer vatten än vanligt. Det är lent för halsen och som gör att slemmet blir lättare att hosta upp.
• Det finns många huskurer mot hosta, som exempelvis varmt vatten med honung. Det finns dock inga studier som kan visa att detta är effektivt. Tänk på att små barn ej ska ges honung.

Hälsobloggen: Så lindrar du hosta

Sök vård om du:

• hostar blod
• hostat i mer än 3 veckor och hostan inte avtar
• har svårt att andas
• haft hosta och hög feber i 4 dagar
• har gått ner i vikt (utan att försöka)

Vanliga orsaker:

• Förkylning
  Förkylningar eller andra övre luftvägsinfektioner är den vanligaste orsaken. Du kan hosta ganska många dagar även efter att kroppen genomgått själva infektionen. Det är inte alls ovanligt att du hostar i 2-3 veckor trots att infektionen läkt ut. Eftersom förkylningar och de flesta andra vanliga luftvägsinfektioner är virus så hjälper inte antibiotika.
• Dammiga eller smutsiga miljöer
  Dammpartiklar kan framkalla hosta. Även starka parfymer kan ge hosta hos personer med särskilt känsliga luftvägar.
• Biverkning av läkemedel
  Vissa läkemedel kan ge hosta som biverkan, bland annat vissa vanliga mediciner mot högt blodtryck.
• Halsbränna
  Halsbränna/ refluxsjukdom kan orsaka hosta.
• Astma
  Astma kan ofta ge hosta utöver de andningssvårigheter som utmärker sjukdomen.

Andra orsaker till hosta:

• Lunginflammation
• Kikhosta
• KOL
• Det finns en rad andra sjukdomstillstånd som kan ge hosta.

Har du brutit ett revben kan du vara öm över revbenet och det kan göra ont gör ont när du andas djupt, hostar, nyser eller skrattar. Det kan också göra ont när du vänder dig i sängen så du får svårt att sova.

Oftast behöver man inte söka vård om man bryter ett revben behöver. Smärtan brukar bli bättre inom ett par veckor. Om du har så ont att det inte räcker med receptfria smärtstillande läkemedel bör man kontakta sin vårdcentral.

Man brukar säga att hosta som varar mer än 8 veckor är långvarig. Om man är osäker över vad som orsakar hostan kan det i detta läge vara lämpligt med en utredning.

Hosta är vanligt i samband med många luftvägsinfektioner. Väldigt många besök på vårdcentraler handlar därför om besvärande hosta. Upp till 10 % av Sveriges befolkning har förekomst av långvarig hosta. Rökare har oftare hosta än icke-rökare.

Luftstrupen och vissa andra delar av våra luftrör har särskilda receptorer som kan utlösa hosta. Dessa reagerar på retningar av något främmande ämne eller partiklar som inte känns igen av kroppen. Kroppens försvar blir då att försöka hosta ut det främmande ämnet.

Signalerna skickas från hostreceptorerna till hjärnan via nervbanor. Hjärnan signalerar därefter till andningsmuskulaturen och magmuskulaturen som skapar ett högt tryck i luftvägarna vilket resulterar i att luft skjuts ut i mycket hög hastighet – upp till 800km/h.

Eftersom förkylning är den vanligaste orsaken till hosta kan du försöka undvika luftvägsinfektioner genom att vara noga med handhygien. Du kan minska smittspridningen till omgivningen genom att nysa i armvecket.

Vid rökning är det alltid bra att sluta eller åtminstone försöka dra ner på rökandet.

Hos barn är de vanligaste orsakerna till hosta luftvägsinfektioner som RS-virus infektion eller krupp. Barn är oftare förkylda de första levnadsåren och kan därför lätt få hosta.

Det är också vanligt att uppstötningar från magen orsakar hosta (refluxsjukdom). En annan vanlig orsak till hosta hos barn är astma. Ungefär 5-7 % av barn i 7-årsåldern och cirka 8-10 % i tonåren har astma. Typiskt är då pipande eller väsande andning som blir värre vid ansträngning och hosta under natten.

Kikhosta

Kikhosta hos barn var tidigare en vanlig orsak till svår och farlig hosta. Efter att man börjat vaccinera barn mot kikhosta är det numera mycket ovanligt.

Söka vård för barn

Om barnet är allmänpåverkat (uppvisar slöhet, inte normal i kontakten, onormalt grinigt eller irritabelt), eller har svårt att få luft bör du uppsöka akut vård. Om hostan är långvarig eller mycket kraftig bör du också uppsöka vård.

Akut hosta

Vid akuta besvär kan en läkare vilja lyssna på hjärta och lungor samt titta i näsan och svalget. Röntgenundersökningar och blodprov kan bli aktuella om man misstänker en lunginflammation eller annan allvarlig sjukdom som orsak till hostan.

Kronisk hosta

En undersökning av lungkapaciteten kan bli aktuell med en så kallad spirometri. Detta görs oftast via din husläkare. Även att blåsa i ett litet rör, så kallad PEF-mätning, används ibland vid exempelvis misstanke om astma.

Läkare på Doktor24 kan bedöma dina symtom och din sjukhistoria, ge råd och förskriva hostmedicin. Ibland kan hostan vara del i en mer allvarlig symtombild och då kan vi behöva hänvisa dig till ett fysiskt vårdbesök för undersökning.