Ringorm orsakas av en svamp som kallas trådsvamp, dermatofyt. Trådsvampar lever av döda celler från hud, hår och naglar. Svamparna trivs bra i varma fuktiga områden, som i ljumskarna eller mellan tårna. Du har större risk att drabbas av ringorm om du svettas mycket eller har små sår i hud, hårbotten eller naglar.
Det finns olika typer av ringorm som kan påverka olika delar av kroppen. När hud blir angripen av svamp blir den irriterad och producerar ofta kliande, röda, upphöjda, fjälliga utslag som kan bilda blåsor. Blåsorna kan vätska.
Ringorm kan spridas på flera sätt, som till exempel kontakt med:
- djur
- föremål
- jord
- människor.
Smitta från djur
Människor smittas ofta av ringorm från sina husdjur, som katter. Andra djur som marsvin, hundar, kor, getter, grisar och hästar kan också sprida ringorm till människor. Svampen sprids när vi klappar djuren, eller rör vid deras saker.
Smitta från föremål
Direktkontakt med ett smittat djur kan ge ringorm. Men du kan också få infektionen genom att ta i tillbehör och utrustning, som sadlar.
Du kan även få ringorm genom att dela till exempel borstar, handdukar, sängkläder och mössor med andra personer.
Smitta från jord
Det är väldigt ovanligt, men förekommer, att personer som haft kontakt med infekterad jord under lång tid får ringorm.
Smitta från människor
Ringorm kan smitta mellan människor när de rör vid varandra, till exempel vid kontaktsporter som brottning.