Vinterkräksjuka

Virusfamiljen som orsakar vinterkräksjukan heter calicivirus, och mer specifikt är det gruppen norovirus som oftast cirkulerar i samhället under vintertid. Viruset är oerhört smittsamt och överlevnadskraftigt, vilket gör att smittan överförs lätt från person till person eller via kontakt med ytor eller mat där det finns viruspartiklar.

En del av befolkningen tycks ha en immunitet vinterkräksjukan, men de allra flesta är mottagliga och det gäller i alla åldrar. Till skillnad från många andra infektioner så får kroppen inget varaktigt skydd mot viruset och därför kan man insjukna flera gånger, ibland till och med under samma säsong.

De typiska symtomen är häftiga kräkningar och diarrér. Sjukdomen är också känd som maginfluensa (även om det inte rör sig om ett influensavirus). Huvudvärk, magont, feber och ont i kroppen är också vanliga symtom. Lös avföring kan kvarstå i flera dagar efter att kräkningarna avtagit.

Det viktiga är att försöka minska smittspridningen genom att stanna hemma. Helst ska man fortsätta vara hemma upp till 48 timmar efter sista symtomet, dvs. hela två dygn efter att man haft sin sista kräkning eller lösa avföring.

Du kan försöka minska vätskeförluster genom att dricka små mängder vätska ofta. En matsked åt gången, flera gånger i timmen, är en bra grundregel. Vatten eller särskild vätskeersättning är bra. Detta gäller även barn. Om du provar lättsmält mat som soppa, kex och yoghurt och får behålla detta så är det bra att försiktigt börja äta. Vätskan är dock viktigare.

Äldre människor som blir ordentligt uttorkade bör söka vård. Även små barn som inte får behålla någon vätska och som blir slöa och trötta och svårkontaktade ska få akut sjukvård. I andra fall är det rekommenderat att inte uppsöka en fysisk vårdenhet då man riskerar att smitta andra.

Vi på Doktor24 kan ge dig råd om hur du ersätter dina vätskeförluster och hur du ska tänka kring smittspridningsrisk.