Hoppa till innehållet

Information om Lipidkoll

På den här sidan hittar du allmän information om lipidprover (=prover för blodfetter) och allmän information om riskfaktorer som kan öka risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar, samt rekommendationer om vad man ska göra för att minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.

Informationen riktar sig till dig som vill göra ett lipidtest hos oss på Doktor24.

Pris: 250 kr

Om testet

De lipidprover som kontrollerats är: total-kolesterol, Triglycerider (TG), LDL-kolesterol och HDL-kolesterol.

Blodfetter behövs bland annat för att kroppen ska kunna tillverka hormoner och bygga celler.
Det finns “bra” och “dåliga” blodfetter.

För att få ett säkrare resultat rekommenderar vi att lipidprover tas som fastande, vilket betyder att du inte ska ha ätit något 10 timmar före provtagningen.

Vad betyder blodprovet?

Lipidprovtagning betyder provtagning av olika blodfetter.

  • De “dåliga” blodfetterna är TG och LDL-kolesterol.
  • Det “bra” blodfettet är HDL-kolesterol
  • total- kolesterol är ett värde som, precis som det låter, som mäter kroppens totala kolesterol.

Vad innebär normala värden?

För att bedöma om en person har ett normalt värde så krävs en individuell bedömning om personen har andra sk riskfaktorer för ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.

Om värdena bedöms som normala för en viss individ, så betyder det att risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom på grund av höga blodfetter är låg.

Vad innebär ett avvikande värde?

För att bedöma om en person har ett avvikande värde så krävs en individuell bedömning om personen har andra så kallade riskfaktorer för ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.

Om värdena bedöms som avvikande för en viss individ, så betyder det att personen kan ha ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom på grund av höga blodfetter.

Faktorer som kan påverka värdet:

  • Nyligen intagen fettrik kost och/eller icke-faste prover  kan ge ett falskt högt värde.
  • Andra sjukdomar såsom exempelvis njursvikt och sköldkörtelsjukdomar samt andra faktorer såsom exempelvis högt alkoholintag och vissa läkemedel kan ge högre värden.

Bedömning av lipidvärden

Personer utan andra riskfaktorer för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar

Nedan ser du en tabell för generella målvärden av lipider för personer som inte har andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar:

Test Referensintervall
TG För TG ges inget absolut gränsvärde, men en optimal nivå brukar sägas vara  <1,7 mmol/L <2,0 mmol/L brukar ofta accepteras, men ett värde på 2, 0 mmol/L eller högre räknas som ett för högt värde.
LDL-kolesterol <3,0 mmol/l
HDL-kolesterol män: >1,0 mmol/l

kvinnor:>1,2 mmol/l

Total-kolesterol <5,0 mmol/l

Personer med andra riskfaktorer för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar

Nedan ser du en tabell med generella målvärden för personer som har andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar. För LDL-kolesterol och total-kolesterol skiljer sig målvärdena beroende på vilka andra riskfaktorer en person har. Lägre målvärden för de onda blodfetterna gäller för individer med fler riskfaktorer, lite högre värden gäller för de med färre andra riskfaktorer.

Test Målvärde beroende på andra riskfaktorer
TG Absolut gränsvärde saknas, men en optimal nivå anses vara < 1,7 mmol/L
LDL-kolesterol 1,8 -3,0 mmol/L
HDL-kolesterol män: >1.0 mmol/l

kvinnor:>1,2 mmol/l

Total-kolesterol <4,5-5,0 mmol/L

Riskfaktorer:

För att bedöma risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom behöver man bedöma en individs hela riskprofil (sk flera riskfaktorer). Förenklat kan man säga att ju fler riskfaktorer personen har, ju mer angeläget är det att behandla de onda blodfetterna.

Exempel på riskfaktorer som påverkar lipidvärdena negativt är:

  • Rökning
  • Hög ålder
  • Etablerad hjärtkärlsjukdom såsom exempelvis tidigare hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjukan eller hjärtsvikt
  • För låg fysisk aktivitet
  • Dålig kost
  • För högt blodtryck
  • Förekomst av andra kroniska sjukdomar såsom exempelvis njursjukdom eller diabetes
  • Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom
  • Högt BMI
  • Högt midjemått
  • Stress/sömnrubbningar
  • Alkohol

Ärftlighet och ålder är riskfaktorer som du inte kan göra något åt. Du kan i hög grad själv påverka risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom genom att påverka dina levnadsvanor. Goda levnadsvanor minskar även risken att drabbas av andra sjukdomar, såsom exempelvis diabetes och cancer. Att ha koll på ditt blodtryck och söka vård om det är för högt minskar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.

För den som har en känd hjärtkärlsjukdom kan man med goda levnadsvanor och genom att ha koll på sitt blodtryck minska risken att drabbas av ytterligare hjärtkärlkomplikationer såsom exempelvis stroke eller hjärtinfarkt.

Goda levnadsvanor, rekommendationer:

Ät sunt, rör på dig ofta, motionera lite varje dag! Rök inte!

Ät nyttigt. 

  • Ät mycket grönsaker, frukt och bär. Välj gärna grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök.
  • Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan.
  • Välj fullkornsprodukter, exempelvis när du äter pasta.
  • Ät inte så mycket rött kött och chark, max 500 gram i veckan, gärna mindre.
  • Välj nyttiga matfetter. Vid matlagning välj rapsolja eller flytande matfetter gjorda på rapsolja istället för smör eller margarin.
  • Välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin.
  • Ät mindre socker.
  • Salta mindre.

Rör på dig och motionera regelbundet. 

  • Korta små avbrott ofta där man ställer sig upp under en arbetsdag är hälsosamt.
  • Pulshöjande fysisk aktivitet 30 minuter per dag är hälsosamt. Man behöver inte ta ut sig maximalt utan en rask promenad, jogging, cykling, eller motionsgymnastik med måttlig till hög intensitet räcker alldeles utmärkt.

Ha koll på ditt BMI och midjemått. 

  • BMI är ett mått på förhållandet mellan vikt och längd och tar inte hänsyn till hur fettet är fördelat i kroppen.
  • BMI räknas ut genom att ta sin vikt i kg delat med sin längd i meter i kvadrat.
  • Hos personer 18-50 år ska man ofta sträva efter ett BMI på 18,5-25. Något högre BMI gränser för äldre verkar många gånger vara mer hälsosamt.
  • BMI måttet passar inte alla, exempelvis muskelbyggare kan ha ett högre värde utan att BMI värdet i sig innebär en ohälsosam livsstil.
  • Midjemått är ett mått på bukfetma. Du kan läsa om hur du mäter midjemåttet här: https://doktor24.se/faq/blodtryck/hur-mater-jag-mitt-midjeomfang/
  • Högt midjemått är associerat med ökad risk för sjukdom (oberoende av t.ex BMI och andra riskfaktorer).
  • Risken för sjukdomar ökar redan vid ett midjemått på över 94 cm för män och över 80 cm för kvinnor. Särskilt om du har ett BMI över 25.

Ha koll på ditt blodtryck.

  • Kontrollera blodtrycket en gång per år och sök vård om ditt blodtryck är för högt.
  • Ett normalt blodtryck kan variera beroende på om man har andra sjukdomar, men ett normalt blodtryck brukar säga ska vara <135-140/85-90.
  • Hos personer med andra sjukdomar kan ett lägre blodtrycksvärde vara mer gynnsamt.

Rök inte!

  • Sök hjälp på vårdcentralen om du önskar hjälp med att sluta röka och du inte lyckas själv.
  • Kom ihåg att minskad rökning också är en hälsovinst, varje cigarett räknas.

Drick inte för mycket alkohol. 

  • All alkoholkonsumtion är förenad med risk för hälsopåverkan visar senare års forskning.
  • Den allmänna rekommendationen för att minska risken för skador av alkohol är ”ju mindre desto bättre”.
  • Enligt begreppet “lågriskkonsumtion” bedöms dock friska män och kvinnor generellt ha en låg risk för skador vid en konsumtion på mindre än 10 standardglas per vecka, mindre än fyra standardglas per tillfälle samt undvika daglig alkoholkonsumtion.
  • För gravida räknas all alkoholkonsumtion som riskbruk.
  • Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 cl starköl eller ett glas vin 10-15 cl, eller starksprit 4 cl.

När ska du söka vård?

  • Om du har andra riskfaktorer för att drabbas av hjärtkärlsjukdom, oavsett vad dina blodfetter har för värden.
  • Om du har kraftigt avvikande värden.
  • När du önskar en individuell bedömning av dina blodfettsvärden.

Vanligtvis brukar läkaren vilja kontrollera om dina blodprover, och ibland även ta ytterligare blodprover och genomföra undersökningar. Läkaren kan då ofta bedöma om dina blodfettsvärden är normala för just dig, eller om vissa åtgärder för att påverka värdena behövs.

Det är viktigt att känna till att om en person inte har andra, eller endast enstaka övriga riskfaktorer för att drabbas av hjärtkärlsjukdom så kan läkaren ofta tillåta lite högre värden jämfört med hos person med flera riskfaktorer.

Granskad av: Annika Öberg, Specialistläkare i Allmänmedicin, Doktor24.

Hämta hem appen

För en smidigare vårdupplevelse rekommenderar vi dig att hämta vår app. I appen kan du enkelt söka vård och hantera dina ärenden.

Hämta appen