Diarré och kräkningar

Diarré är egentligen ingen egen sjukdom utan ett tecken på att något annat inte står rätt till. Vi har alla olika vanor gällande bland annat kost och fysisk aktivitet vilket påverkar hur ofta vi behöver gå på toaletten.

Att ha lite lösare avföring än vanligt eller att behöva gå ofta på toaletten behöver inte vara diarré. Den vanliga definitionen av diarré är fler än tre avföringar per dygn och att avföringen har lös till vattnig konsistens. Om du är magsjuk kan du få kräkningar, eller i värsta fall både diarréer och kräkningar.

Symptom

Om du behöver tömma tarmen mer än tre gånger per dag och avföringen är vattnig och lös så kallas det diarré. Utöver frekventa, lösa avföringar kan du även få följande symptom:

  • Du har feber.
  • Du har blod och slem i avföringen
  • Du har ont i magen
  • Du är trött och känner dig matt.
  • Du mår illa och kräks.
  • Om du förlorar mycket vätska på grund av diarré kan du få torra slemhinnor, urinen kan bli mörk och liten i mängd, du blir törstig och kan få snabb puls.

Klicka här eller bläddra ner för att läsa mer om diarré och kräkningar.

Besväras du av diarré eller kräkningar? Beskriv dina problem i chatten så hjälper vi dig!

Vad kan jag göra själv?

  • Var noga med att få i dig vätska. Detta gäller särskilt för små barn och äldre personer.
  • På apoteket finns en särskild salt-socker-lösning som är framtagen för att ersätta vätskeförluster och som kroppen kan ta upp på bästa sätt.
  • Blanda inte vätskeersättning till små barn utan köp färdig sådan.
  • Det finns studier som visar att probiotika kan korta tiden med diarré hos barn.
  • Försök att återgå till normal kost så snabbt som möjligt.
  • Diarré går nästan alltid över av sig själv på ett par dagar och en utredning behöver sällan göras, man brukar heller nästan aldrig behöva behandling med antibiotika.

När ska jag söka vård?

Har du långvarig eller mycket svår akut diarré och känner dig allmänpåverkad ska du kontakta läkare. Du ska även söka vård om:

  • Du som vuxen haft diarré i ett par veckor.
  • Du samtidigt som diarré har hög feber som inte går ner.
  • Du har återkommande episoder med diarré där det ingår blod och/eller slem.
  • Du har haft svårt att få i dig någon vätska och känner dig väldigt sjuk.
  • Du har kräkningar eller diarréer och står på läkemedel mot högt blodtryck.
  • Du eller ditt barn har diabetes ska du genast uppsöka vård vid kräkningar eller diarréer.
  • Äldre personer ska söka vård tidigare om de har problem med kräkningar och diarréer då de lättare kan bli uttorkade.

Vi på Doktor24 hjälper dig och diskuterar gärna hur du bäst ersätter dina vätskeförluster. Vi kan också hänvisa dig vidare till rätt instans i de fall vi misstänker någon underliggande sjukdom. Misstänker du väldigt svår vätskebrist ska du söka akut sjukvård.

Sök vård hos Doktor24

Vad orsakar diarré och magsjuka?

  • Virusinfektion
  • Bakterieinfektion efter utlandsvistelse (såsom salmonella eller campylobacter)
  • Antibiotika
  • Laktos, gluten eller andra födoämnen

Vanligast i Sverige är virus- och bakterieorsakade diarréer, något som inom vården kallas gastroenteriter. Om du bara har kräkningar så räknas det inte inledningsvis som en gastroenterit, däremot kan det vara en vinterkräksjuka eller andra bakomliggande tillstånd.

Den vanligaste orsaken i Sverige till akut diarré och magsjuka är maginfektioner med virus, som vinterkräksjukan, eller bakterier som Salmonella eller Campylobacter som man får i sig via mat eller vatten. Vissa bakterier kan i sig själva föröka sig i tarmsystemet och ge diarré, andra utsöndrar särskilda ämnen som ger diarré (det vi kallar akut matförgiftning).

Diarré efter att ha varit utomlands

Det är inte ovanligt att du får diarré i samband med utlandsvistelse. Om du varit utomlands och fått diarré där eller strax efter hemkomst till Sverige så kan även infektioner med vissa parasiter förekomma. Man ser även utbrott av parasitinfektioner i Sverige, som i Östersund år 2010.

Andra orsaker

Vissa kurer med antibiotika kan slå ut den vanliga tarmfloran och ge diarré. Även inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Så kallad irritabel tarm, IBS, kan också ge diarré.

Problem med upptag från tarmen kan ge diarré, som vid en glutenintolerans, laktosintolerans eller andra födoämnen som du reagerar starkt på.

Vad är en Campylobacterinfektion?

Campylobacter är en bakterie som orsakar en infektion i mag-tarm-kanalen, det vill säga en så kallad gastroenterit. Av de sjukdomar med diarré som är anmälningspliktiga (pga smittorisk) är Campylobacter-infektionen den vanligaste i Sverige och den har fördubblats i förekomst de senaste tio åren.

Allra vanligast är att du får i dig bakterien via mat eller dryck, särskilt kycklingkött. Även smutsigt dricksvatten, opastöriserad mjölk och andra livsmedel kan dock ge en infektion med Campylobacter. Ungefär hälften av de som smittats har fått smittan utomlands. Av de som smittas i Sverige är det vanligare att få i sig bakterien på sommaren.

Hur lång är inkubationstiden vid en magsjuka?

Beroende på vad det är du smittats av så är inkubationstiden varierande. Vissa bakterier, som Staphylococcus aureus, kan bilda ett gift som ger symptom inom bara ett par timmar efter intag av mat. Även virus som calicivirus (vinterkräksjukan) har en inkubationstid som ibland är så kort som 12 timmar.

Om du däremot smittas av bakterier som Campylobacter är inkubationstiden mellan 1-3 dagar (ibland dock längre än en vecka) innan du börjar få diarré, magsmärtor och illamående. Ungefär samma inkubationstid gäller vid infektion med Salmonella och EHEC eller ETEC. Vissa parasiter som giardia tar ofta 1-2 veckor innan du får symtom.

Det är inte ovanligt att en infektion med Campylobacter eller Salmonella ger symtom i en vecka och ibland mer ändå.

Smittar magsjuka?

Magsjuka kan smitta. Bakterier från avföringen kan hamna på händerna och därifrån i mat eller dryck till andra människor. Även viruspartiklar från kräkningar kan smitta, såsom vid vinterkräksjukan.

Om du lämnat avföringsodling på en vårdcentral eller en akutmottagning och det visar sig vara en bakterie som är anmälningspliktig så blir du informerad om det och vilka förhållningsregler som då gäller. Detta blir särskilt viktigt om du jobbar med mat eller på andra sätt hanterar livsmedel i ditt yrke.

Hur vanligt är diarré?

Studier från andra i-länder tyder på att vuxna personer drabbas av en episod med maginfektion cirka var 2-3:e år. Det är därför en väldigt vanlig sjukdom även i Sverige. Runt 10 000 fall av bakterieorsakad diarré diagnostiseras årligen i Sverige. Globalt sett är det en vanlig dödsorsak, då det i utvecklingsländer ibland finns brist på rent vatten och andra behandlande åtgärder.

Vad händer i kroppen?

Vid en diarré uppstår en obalans mellan hur mycket vätska som ska absorberas i tarmen och hur mycket som ska ut. Det blir också en obalans i tarmmotoriken. Vid infektioner så skadar virus, bakterier eller bakteriella ämnen tarmens celler och du tappar tillfälligt förmågan att absorbera tillräckligt med vätska i tarmen.

Vilken mat ska jag äta om jag är magsjuk?

Det allra viktigaste vid en magsjuka är att du får i dig vätska. Ofta har du dock svårt att ens dricka vatten då det lätt kommer upp direkt eller gör för ont i magen. Ett bra tips kan vara att endast ta en tesked med vatten åt gången men istället göra det ofta, det brukar underlätta och ökar chanserna att vätskan behålls. Läsk och andra drycker går också bra, det viktiga är att vätskeförlusterna ersätts. Födan kan i början få begränsas till exempelvis blåbärsoppa eller buljong, men så fort magen tillåter ska du börja äta din normala kost igen.

Förebygga magsjuka, diarré och kräkningar

Tvätta händerna noggrant vid toalettbesök för att minska risken för smittspridning. Om hushållet har olika toaletter kan man försöka åtskilja så att den/de som är sjuka får en egen toalett.

Barn

Barn drabbas ofta av diarréer och nästan alltid går det över av sig självt. Viktigast är att barnet kan få i sig tillräckligt med vätska. Om du har svårt att få i ditt barn vätska ska du uppsöka vård. Samma sak om diarréerna är ihållande eller om ditt barn blir trött och allmänpåverkat.

Undersökning och utredning

Akut diarré

95% av akuta diarréer går över spontant. Det behövs sällan göras någon utredning eller behandla med annat än vätska. Vid vissa konstaterade bakteriella infektioner, eller om man misstänker att infektionen påverkar hela kroppen, kan antibiotikabehandling bli aktuell efter blodprovtagning.

Kronisk diarré

Om din diarré har hållit i sig i flera veckor brukar du via vårdcentralen få lämna avföringsprov. Om du har återkommande episoder av diarré med blod och slem kan det bli aktuellt med bredare provtagning samt kameraundersökning av tarmen eller ibland röntgenundersökning.

Referenser

I samarbete med:

MEDIBAS

Doktor24 hjälper dig

Med Doktor24 är det enkelt att träffa läkare och få vård. Vår chattbot och våra specialistkompetenta läkare är redo att hjälpa dig dygnet runt alla dagar i veckan. Vi är aldrig längre bort än din mobil eller dator. Om du har besvär som inte lämpar sig för ett läkarbesök online får du tid på en vårdcentral nära dig. Du är alltid välkommen till oss på Doktor24, när och där du behöver vård. Smidigt och tillgängligt som det ska vara.