Fakta om blodtryck
Blodtrycket är trycket som uppstår i blodkärlen när blodet pumpas ut från hjärtat i kroppen och senare åker tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behandlat. Risken för framför allt hjärt-kärlsjukdomar och njurproblem ökar om du har högt blodtryck.
Blodtrycket anges med två värden:
- Övertryck (systoliskt tryck): Vid varje hjärtslag pressar vänster hjärtkammare ut cirka en deciliter blod i pulsådrorna. Trycket stiger då till ett högsta värde som kallas det systoliska blodtrycket.
- Undertryck (diastoliskt tryck): Mellan slagen slappnar hjärtmuskeln av och dess kamrar fylls med blod på nytt. Då sjunker trycket i pulsådrorna till ett lägsta värde som kallas det diastoliska blodtrycket.
Man brukar ange blodtrycket med båda värdena, till exempel ”130/80” som utläses ”130 över 80”. Den första siffran talar då om det systoliska trycket och den andra det diastoliska. Nivån på blodtrycket beror på vilken blodmängd hjärtat pumpar ut, pumpkraften samt hur stort motstånd det är i blodkärlen. Elastiska blodkärl ger lägre motstånd och blodtryck. Stela kärl får motsatt effekt.
Hypertoni
Hypertoni betyder högt blodtryck och är när det systoliska blodtrycket ligger på 140 mm Hg eller högre, och/eller det diastoliska blodtrycket är 90 mm Hg eller högre. Vårdpersonalen gör alltid en individuell bedömning för att avgöra om en person har för högt blodtryck. En riktlinje är att systoliskt blodtryck på 139 mm Hg eller lägre, och /eller ett diastoliskt blodtryck på 89 mm Hg eller lägre är normalt, men det kan förekomma individuella skillnader hos en viss individ
- Mild blodtrycksförhöjning: 140-159/90-99 mm Hg.
- Måttlig blodtrycksförhöjning: 160-179/100-109 mm Hg.
- Kraftig blodtrycksförhöjning: Värden på 180/110 mm Hg eller däröver.
